Mats Engström

Tack kära läsare

2011-05-15T12:00:00.005+02:00

Den 25 maj börjar jag som samhällspolitisk chef på Unionen. Det ska bli spännande att arbeta på Sveriges största fackförbund för privatanställda med en halv miljon medlemmar och många viktiga frågor på dagordningen.

Jag kommer inte att fortsätta blogga i denna form. Ett stort tack till alla er som läst inlägg, kommenterat eller hört av er på andra sätt!

(Jag passar på att länka till min senaste rapport som fristående skribent, om fackföreningarna och EU 2020. Texten skrevs på uppdrag av SALTSA och i samarbete med det fackliga Brysselkontoret. Den återspeglar läget i början av april. Här finns rapporten från ett seminarium i ämnet.)

Sverige i B-laget?

2011-04-29T08:20:00.008+02:00

"Därför angår eurokrisen också oss", är rubriken på en läsvärd artikel i Tiden av Björn Elmbrant. Flera andra skribenter tar upp euron i det senaste numret (april 2011).

Och visst angår eurokrisen oss. Jag har inte möjlighet att skriva någon längre artikel i ämnet nu. Bara en iakttagelse.

Mycket av den svenska debatten handlar om ekonomiska siffror. Kronan klarar sig bra medan euron faller i värde. Tillväxten är hög och statsfinanserna starka. Ja-sidans ekonomiska varningar inför folkomröstningen år 2003 verkar ha varit överdrivna, till exempel när det gäller flykten av exportföretag.

För några år sedan kunde det ha gått tvärtom. Vi vet inte vad som hade hänt med kronan och med svensk ekonomi om Lettland tvingats till en panikdevalvering. Det ekonomiska läget kan fortfarande förändras. Om bostadsbubblan som internationella bedömare ser spricker är det inte så säkert att kronan klarar sig lika bra.

Den stora bristen i den debatt som nu förs om Sverige och euron är ändå en annan. EU förändras i eurokrisens spår. Håkan Juholt varnar i Tiden för ett A- och B-lag i EU, kanske också ett C-lag. Den risken är reell.

Eurogruppen stärker sin samordning och sitt inflytande över beslut som påverkar alla medlemsländer. Särskilda toppmöten med enbart eurogruppen gör detta tydligt. Innehållet i europakten var svårt att påverka för länder utanför den gemensamma valutan.

Sedan tidigare har Sverige hamnat utanför G20-gruppen som behandlar den globala ekonomin. Visst lyssnar andra länder fortfarande på våra erfarenheter och argument, men svenska åsikter väger mindre tungt när vi inte finns med i de rum där många avgörande beslut kommer till.

Ska man diskutera Sverige och eurokrisen går det därför inte att bortse från risken att vi marginaliseras i det europeiska samarbetet och därmed också tappar inflytande globalt. Vad betyder det på sikt?

[UPPDATERING: En historisk koppling till eurodebatten 2003 finns i min bok "Anna Lindh och det nya Europa". Läs mer på www.annalindheuropa.se]

Granska Strålsäkerhetsmyndigheten

2011-04-16T09:26:00.007+02:00

Jag hinner inte blogga så mycket nu, men här i alla fall ett inlägg om några slutsatser kring den svenska reaktionen på Fukushima.

Det är knappast förvånande att Japan uppgraderar olyckan vid Fukushima till en sjua på INES-skalan. Allvaret och de stora utsläppen har varit kända för den som följer internationella analyser av händelsen.

I Japan har myndigheterna däremot försökt tona ned läget. Samma sak i Sverige där Strålsäkerhetsmyndigheten länge okritiskt återgav uppgifter från sina japanska kollegor.

Det viktigaste nu är naturligtvis att minska riskerna i Japan så långt det går. Den svenska regeringen måste också se till att vår egen beredskap fungerar bättre.

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, förringade från början allvaret i Fukushima och gav regeringen felaktig information. Det fick till exempel Carl Bildt att skriva så här på sin blogg , efter ett möte på UD där bland annat Miljödepartementet deltog:

"Via Strålsäkerhetsmyndigheten och IAEA följer vi nära utvecklingen i de olika kärnkraftverk som fått problem. När vi gick igenom situationen mitt på dagen i dag bedömdes läget som oroande men inte alarmerande."

Då var situationen redan utom rimlig kontroll, enligt de kartläggningar som senare gjorts av bland annat Der Spiegel. Allvaret stod klart för många bedömare, till exempel för den tyska motsvarigheten till SSM. Tyskland och Frankrike agerade snabbare än Sverige för att skydda sina medborgare.

De tusentals svenskarna i Tokyo hade kunnat råka illa ut på grund av dålig information och regeringens långsamma hantering av reseråden. Som tur var blåste vindarna ut över havet när explosionerna vid Fukushima inträffade. När regeringen insåg att SSM haft fel agerade UD mer kraftfullt.

Nästa gång kan en olycka ske i vårt närområde. Då duger det inte att lita på andra länders myndigheter. Det borde vi ha lärt redan av Tjernobyl för snart 25 år sedan.

Något måste ha hänt i Sverige efter att de kompetenta myndigheterna Statens Kärnkraftsinspektion och Statens Strålskyddsinstitut slogs samman till SSM år 2008.

I mitten av mars frågade jag miljöminister Andreas Carlgren vad han tänkte göra åt situationen. Hans pressekreterare svarade:

När vi kommit bort från det akuta läget och fått hela bilden av omfattningen av händelserna i Japan, behöver vi givetvis följa upp den information som lämnats från Japan, hur information delats och de bedömningar som gjorts.”

Regeringen har sagt sig vilja följa upp kärnsäkerheten efter Fukushima genom ett uppdrag till SSM, men det behövs också en oberoende genomgång av myndighetens egna arbete. När nu Japan uppgraderar olyckan borde Andreas Carlgren snabbt ta initiativ till en granskning av Strålsäkerhetsmyndigheten och vidta de nödvändiga åtgärderna för att Sverige ska kunna göra självständiga och korrekta bedömningar av olyckor i andra länder.

För övrigt är det intressant att bland medierna bara Ny Teknik tycks ha förstått vidden av de japanska uppgifterna i veckan av hur stora mängder radioaktivitet som släppts ut - och att det inte är slut än.

Andra om strålsäkerhet: DN, Ny Teknik, med flera

Lämna Juholts särbo i fred

2011-03-28T19:14:00.004+02:00

Jag hade tänkt blogga lite mindre efter en intensiv period, men i kväll blir jag upprörd över hur medier behandlar Håkan Juholts särbo. Ett antal stora nätsajter toppar med Dagens Industris nyhet om att hon dömts för bedrägeri år 2007.

Åsa Lindgren är ingen makthavare. Att hon har ett förhållande med den man som nu valts till socialdemokratisk partiledare motiverar inte denna typ av publicitet.

Att vara ledande politiker har ett högt personligt pris. Granska politiker och andra makthavare hårt, men låt deras familjer vara i fred.

Jag hoppas de ansvariga utgivarna funderar på medieetiken några varv till och låter bli att tapetsera Sverige med löpsedlar om en privatperson.

Andra om detta: AB, DN, Exp, SvD, med flera

Alla tillsammans i Håkan Juholts version

2011-03-26T17:28:00.016+01:00

Håkan Juholt vann snabbt den socialdemokratiska kongressens hjärta med ett tal som innehöll både Olof Palme och Elvis Presley. Applåderna var många och starka.

"The King" i all ära, men det hade nog större betydelse att Håkan Juholt återvände till en klassisk socialdemokrati. Jämlikhet och solidaritet som förutsättningar för utveckling och tillväxt. Kamp mot orättvisor som barnfattigdomen, med särskilt betoning på bättre uppväxtvillkor i miljonprogrammet. Socialdemokratin som en folkrörelse där det är högt i tak.

Håkan Juholt gick med i SSU år 1976. Det gjorde jag också. På sätt och vis var det mer symbolik i att lördagens kongress inleddes med sången Alla tillsammans än att Håkan Juholt tog emot ovationerna till Elvis Presleys toner.

Alla tillsammans skrevs för SSU på det radikala 1970-talet. Håkan Juholt skärpte i dag tonen mot privata bolag som sätter vinsten framför kvaliteten i välfärden. Han citerade partiprogrammets formuleringar om kapitalismens brister. Finanskrisen har fått även affärstidningar att tänka om, sade Juholt.

Det var samma tonart som i Thorstein Bergmans sång:

"Det finns ingen ödets och himmelens lag Det finns ingen slumpens cynism. Människor lider var eviga dag. De lider av kapitalism."

Storbildsskärmen visade hur Carin Jämtin klämde i lite extra under den versen, som på SSU-tiden.

Jag gillar det. Ett problem i valrörelsen 2010 var att socialdemokratin inte tydligare kritiserade rofferiet av skattepengar som borde gå till bra skolor och äldreomsorg. Missnöjet med hur välfärdspengarna försvinner till skatteparadis är stort också i medelklassen, oavsett vad en del politiska journalister tror.

Håkan Juholts tal var skickligt, roligt, entusiasmerande. Ideologiskt klarsynt med samhällsmedborgarna som grund, inte kunderna på en marknad. En bra nystart för Socialdemokraterna.

På två punkter sätter jag ändå frågetecken.

Det ena är miljön. Håkan Juholt hade några meningar om frisk luft och om klimatutmaningen, men utvecklade inte någon vision för 2010-talets gröna folkhem. Det hoppas jag han hinner med i kommande tal, både för att det är viktigt i sak och för att locka de väljare som lutar åt miljöpartiet. Att den nyvalde partiledaren inte berörde kärnkraften med ett ord är märkligt, mitt under den värsta olyckan sedan Tjernobyl.

Det andra är säkerhetspolitiken. Jag har inget emot Håkan Juholts formuleringar om samarbete över Atlanten, men varför var det så viktigt att betona den transatlantiska länken i ett kort utrikespolitiskt avsnitt där till exempel frihetskampen i arabvärlden eller palestiniernas situation inte fick ordentlig plats? Det skapar osäkerhet om hur hårt socialdemokratins nej till Nato är på längre sikt, särskilt med Juholts formulering i början av talet om att gå "från neutralitet till aktivism".

Alla verser av Alla tillsammans är värda att lyssna på. Även de textrader som handlar om hur USA vräkt bomber över byar och fält och om hur kortsiktiga vinstintressen förgiftat vår mat.

Andra om (S): AB, AB2, AB3, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, Exp, Exp2, Exp3, Exp4,GP, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, Alltid rött alltid rätt, Anna Ardin, Annarkia, Bios politicos, Den hälsosamme ekonomisten, Helle Klein, HBT-Sossen, Lena Sommestad, Martin Moberg, Roger Jönsson, Rune Lanestrand, Röda Berget, Johan Westerholm, Peter Weiderud, Veronica Palm, med flera

Starkt tal av Mona Sahlin

2011-03-25T14:03:00.008+01:00

Mona Sahlins sista tal som partiledare blev också ett av de bästa. Värderingar, sammanhållning, framåtblick.

Det var en stark plädering för internationell solidaritet med särskilt fokus på Mellanöstern. Mycket engagemang mot rasism och mot Sverigedemokraterna.

Mona Sahlin vill se ett ambitiöst miljöarbete och tog flera gånger upp kärnkraften. "Låt vårt framtida gröna folkhem vara fullt av energi men utan olja och kärnkraft", sade hon.

Hon visade också lyhördhet för ungdomars engagemang - för integritet, mänskliga rättigheter, jämställdhet, bra arbetsvillkor.

Den röst som (S)-kongressen hörde i dag behövs i socialdemokratin och i samhällsdebatten även framöver.

Andra om (S): AB, Dagens Arena, DN, SvD, Eric Sundström, HBT-Sossen, Högbergs tankar, Jämlikhetsanden, Katarina Nyberg Finn, Martin Moberg, Peter Andersson, Roger Jönsson, Sebastians tankar, Stefan Wikén, Ulf Bjereld, med flera

Höga förväntningar på Håkan Juholt

2011-03-24T08:26:00.008+01:00

"Gå ut och var glad", uppmanade Håkan Juholt socialdemokraterna i ett utmärkt tal på Broderskaps kongress. Blir det någon annan låt av Ulf Lundell på lördag, "Lycklig, lycklig" till exempel?

Jag hade tänkt rada upp trevliga citat av Lundell som den nyvalde partiordföranden skulle kunna använda, men efter Fukushima är det svårt att få Bob Dylan´s A hard rain´s gonna fall ur huvudet.

Nåja, Håkan Juholt kan nog hitta sina citat ändå. Jag tror inte han behöver så många råd från mig, vare sig om musiken eller om politiken.

Däremot ska jag för egen del lyssna noga på installationstalet. Särskilt på de punkter jag tog upp i mina analyser av partiledarnamnen.

Håkan Juholt kommer säkert att argumentera lysande om jämlikhet och en skattefinansierad välfärd för alla. Det har han redan gjort vid många tillfällen, till exempel här.

Utvecklar den nye partiledaren visionen om det gröna folkhemmet? Det hoppas jag. Solidaritet och trygghet behövs för klimatomställningen. Många kommer förstås också att lyssna på hur Juholt uttrycker sig om kärnkraften, inte minst om de äldsta reaktorerna.

Uppväxtvillkoren i miljonprogrammet är ett annat ämne där jag kommer att spetsa öronen. Fortsätter Juholt sin företrädares engagemang för ungdomarna?

Förhoppningvis har den nye partiledaren ett ordentligt internationellt avsnitt i sitt tal. Jag kommer särskilt att lyssna på hur Håkan Juholt uttrycker sig om alliansfriheten och Nato.
Liksom vad han säger om mänskliga rättigheter och rättsäkerhet.

För övrigt uppger Aftonbladet att Leif Pagrotsky kan bli utrikespolitisk talesman. Det skulle vara ett misstag. Socialdemokraterna behöver en företrädare som står för partiets linje: en rättvis världsordning med EU som ett centralt politiskt redskap. Inte ny splittring som under EMU-kampanjen 2003.

Andra om (S): AB, DN, DN2, Exp, Exp2, SvD, SvD2, SvD3, HBT-Sossen, Högbergs tankar, In Your Face, Johan Westerholm, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Röda Berget, Sandro Wennberg, med flera

Pressa regeringen om lönerna och EU

2011-03-23T09:07:00.003+01:00

Fel problem, fel lösning. EU-förslagen om ekonomisk styrning handlar alltför mycket om åtstramning utan offensiva satsningar på utbildning och gröna investeringar. Toppmötet på torsdag och fredag riskerar att skriva fast en ekonomisk politik där EU hamnar på efterkälken i den globala ekonomin.

Dessutom är det orimligt att kommissionen ska granska och komma med rekommendationer om lönerna i medlemsländerna. LO, TCO och Saco har argumenterat klokt om detta. Jag har tagit upp frågan ett antal gånger tidigare.

De rödgröna partierna såg till att Sverige inte kommer att ingå i den kommande europakten. Socialdemokraterna har ändå inte sagt tydligt nej till förslagen om ekonomisk styrning som har liknande effekter.

Partiet måste agera tydligare på dagens möte med riksdagens EU-nämnd. Beslutsfattandet i Europa grundar sig på de nationella parlamenten. Sverige har en minoritetsregering. Det måste få konsekvenser när de politiska skillnaderna är så här tydliga. Visst kommer svenska krav om ändringar i förslagen om ekonomisk styrning att ställa till problem på toppmötet, men sådant har EU upplevt förut.

Mona Sahlin är fortfarande partiledare. Hon och gruppledaren Sven-Erik Österberg borde se till att Socialdemokraterna säger nej till EU-inblandning i lönebildningen.

Andra om EU: Dagens Arena, AB, med flera

Gör Thomas Östros till EU-talesperson

2011-03-21T15:42:00.008+01:00

Håkan Juholt och Carin Jämtin är ett utmärkt förslag till ny partiledning, skrev jag när valberedníngen presenterade namnen. Det ska bli spännande att höra Juholts och Jämtins tal i helgen.

Att ge Veronica Palm och Mikael Damberg mer framträdande poster är också en bra del av Socialdemokraternas förnyelse och föryngring.

Däremot tror jag det är ett misstag av valberedningen att föreslå att Thomas Östros lämnar det verkställande utskottet. Jag har visserligen kritiserat vissa av hans ekonomiska förslag tidigare än många andra, men jag har också skrivit att Östros är en av socialdemokratins mest erfarna och begåvade politiker.

Den inställningen håller jag fast vid, även om det tycks blåsa motvind för bergsprängarsonen nu. Att det skulle ske någon sorts vänstersväng om Leif Pagrotsky skulle bli ekonomisk-politisk talesperson har jag svårt att tro.

Enligt TV4 accepterar Thomas Östros att lämna VU. Det vore olyckligt för socialdemokratin om han också lämnade den aktiva politiken.

Valrörelsen år 2014 kommer att handla mycket om regeringsduglighet. Håkan Juholt behöver bygga ett lag som har trovärdighet på en rad områden.

Ett av dem är europapolitiken. Inget ont om dagens (S)-företrädare, men i valet 2014 gäller det att övertyga om att ett parti som varit i opposition i åtta år kan hävda Sveriges intressen bättre i EU än en sittande statsminister som hållit i ett ordförandeskap.

Då behövs en talesperson med lång erfarenhet av arbetet i EU:s ministerråd och skarp blick för samhällsutvecklingen i Europa. Thomas Östros är ett utmärkt namn för det uppdraget. Särskilt om han skärper tonen om de fackliga rättigheterna i EU.

Andra om (S): AB, AB2, AB3, DN, DN2, Exp, SvD, SvD2, SvD3, med flera

Lyssna inte på vapenlobbyn

2011-03-21T10:44:00.006+01:00

Ska Sverige sända JAS-plan till Medelhavet för attacker mot Libyen? Det är inte en enkel fråga. Insatsen har FN-mandat och blev nödvändig för att stoppa Khadaffis övergrepp på civilbefolkningen. Det talar för svenskt deltagande.

Å andra sidan handlar det sannolikt om ett längre åtagande än några dagars flygangrepp. Det finns ingen tydlig exitstrategi för den militära operationen. Man kan inte utesluta att det i någon fas blir aktuellt även med internationella marktrupper. Deltar Sverige nu kan det politiska trycket öka att sända svenska soldater i Nordic Battlegroup senare, med betydande risker. Det bör man vara medveten om.

En ytterligare faktor är utvecklingen i andra delar av världen. EU har strategiska intressen i Libyen medan utvecklingen i till exempel Elfenbenskusten inte står lika högt på den politiska dagordningen. Kanske behövs Nordic Battlegroup där som förstärkning av FN-styrkan om konflikten trappas upp ytterligare. Det behöver också vägas in.

Jag lutar ändå åt att Sverige bör delta i angreppet mot Khadaffis trupper, men frågan är inte lätt. En sak är jag i alla fall säker på: det är inte vapenlobbyns argument som ska avgöra.

Det är lättare att sälja JAS om planet har använts i ett riktigt krig, heter det i kretsar som står försvarsindustrin nära. De riksdagsledamöter som ska ta ställning till Sveriges deltagande i Libyen bör kritiskt granska tidningsrubriker och annat där det mellan raderna finns liknande industripolitiska intressen. Viljan att sälja JAS får inte påverka beslutet.

Andra om Libyen: AB, DN, Exp, SvD, SvD2, SvD3, med flera

Nödvändig attack - men sedan då?

2011-03-19T16:05:00.010+01:00

Den franske presidentens besked om militära insatser kommer i sista ögonblicket. Khadaffis styrkor har i dag angripit staden Benghazi med tanks och artilleri. Sarkozy annonserar nu flygattacker även mot sådana markstridskrafter, inte bara en flygförbudzon.

Attacken mot Khaffadi har stöd av FN:s säkerhetsråd och i arabvärlden. Krig är alltid ett misslyckande, men i detta fall har flygangreppen från Frankrike med flera länder blivit nödvändiga.

Frågan är vad som sker efter attackerna. Det är inte säkert att Libyen förblir ett enat land. En annan möjlighet är att flera maktcentra tävlar om makten.

I ett sådant läge kan det även krävas fredsbevarande trupp på marken, trots att sådana insatser tycks vara uteslutna i den aktuella FN-resolutioner.

Redan i den aktuella situationen kan EU:s principer om solidaritet mellan medlemsländerna testas, av flera skäl. Malta ligger nära Libyen men är inte Nato-medlem. Det är osannolikt men inte omöjligt att Khadaffi kan uppmana till terrordåd i EU-länder som deltar i angreppet på Libyen. Flyktingströmmar engagerar hela EU.

Den svenska regeringen har valt att stå utanför. EU har ingen militär roll, säger Reinfeldt och Bildt i konflikt med tidigare svensk säkerhetspolitik. Det är inte säkert att den linjen fungerar i längden.

Andra om Libyen: AB, DN, DN2, Exp, GP, SvD, SvD2 ,SvD3, SvD4, SvD5, Försvar och säkerhet, Wiseman´s Wisdoms, med flera

Stäng gamla reaktorer

2011-03-18T07:30:00.018+01:00

Kina avbryter projekteringen av nya kärnkraftverk. Tyskland stänger reaktorer som tagits i drift före år 1980 i avvaktan på en större omprövning av energipolitiken. Ett antal andra länder ändrar också sin politik.

I Sverige händer i stort sett ingenting. Regeringen håller fast vid sin politik som öppnar för nya reaktorer. Den enda förändringen kommer från EU, att det ska ske nya säkerhetsbedömningar av anläggningarna.

Centerpartiets hållning är särskilt märklig. Man undrar vad Thorbjörn Fälldin tänker och vad partiet har för existensberättigande i dagens regering om Maud Olofsson inte får igenom den minsta kursändring efter en så allvarlig olycka som i Fukushima.

Också Socialdemokraternas inställning förvånar. Visserligen är partiet i ett övergångsskede mellan Mona Sahlin och Håkan Juholt, men nog kunde ändå företrädare som Sven-Erik Österberg gå längre än att bara kräva ett stopp för nya reaktorer. Se på hur förutseende Göran Persson var när han drev igenom stängningen av Barsebäck.

De äldsta svenska reaktorerna närmar sig 40 års ålder. När Bo Bylund för några år sedan utredde avveckling på (S)-regeringens uppdrag hade han 40 års livlängd i sitt huvudscenario. Det var hög tid att stänga reaktorer redan innan Fukushima.

Nu behövs det en avvecklingsplan för de äldsta reaktorerna. Det skulle sätta fart på användningen av förnybar energi, och ge konkurrensfördelar när världens energipolitik förändras.

Marknaden kommer inte att lösa energifrågorna på egen hand, här krävs politiska beslut. Mona Sahlin, Håkan Juholt och Carin Jämtin, med flera, borde prata ihop sig om ett utspel redan före den extra partikongressen. Att ligga lågt nu kan ha ett högt politiskt pris.

[UPPDATERING Enligt österrikiska ZAMG hade man redan de tre första dagarna ett utsläpp av radioaktivt jod från Fukushima som motsvarar 20% av samma ämne från Tjernobyl totalt. Men svenska Strålsäkerhetsmyndigheten talar fortfarande bara om "risk för storskaliga utsläpp."]

Andra om kärnkraften: AB, AB2, AB3, AB4, DN, DN2, DN3, Exp, GP, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11, Mitt i steget, Röda Berget, RB2, med flera

Vad säger Reinfeldt på EU-toppmötet?

2011-03-17T21:52:00.010+01:00

Det är klokt av regeringen att inte säga ja till euro-pakten inför toppmötet nästa vecka.

Dels därför att Reinfeldt riskerar ett nederlag i riksdagen. De rödgröna partierna med Thomas Östros i spetsen gjorde ett bra jobb i finansutskottet och ställde regeringen inför ett fullbordat faktum - säg nej till EU-inblandning i lönebildningen. [UPPDATERING Jag ser att LO kritiserar (S) för att inte ha gått längre.]

Dels därför att pakten är fel i sak. Den ensidiga betoningen på åtstramning och försämrade villkor kommer inte att få fart på Europas ekonomi. Sanering av statsfinanserna behövs, men det måste ske samtidigt med satsningar på kunskap och på ett sätt som gör att bördorna fördelas rättvist.

Alliansen är splittrad. Folkpartiet vill se Sverige i pakten för euron. Hur kommer Fredrik Reinfeldt att agera på toppmötet, håller han en låg profil?

En rödgrön regering skulle ha agerat kraftigt för den europeiska sociala modellen och för att EU-kommissionen inte ska lägga sig i lönebildningen. Det räcker inte med att Reinfeldt säger nej till svenskt deltagande i pakten för euron just nu. Han borde också argumentera varför innehållet är fel i sak och inte kan få prägla de regler för ekonomisk styrning, som ska gälla hela EU.

Det kravet borde de rödgröna partierna ställa på fredagens EU-nämnd och upprepa nästa vecka vid samrådet med statsministern.

Andra om EU: SvD, LO-bloggen, med flera

Reinfeldts märkliga linje om Libyen

2011-03-17T20:15:00.019+01:00

Muammar Khadaffi hotar med blodbad i Benghazi. FN:s säkerhetsråd närmar sig en resolution om inte bara en flygförbudszon, utan kanske också en "no-drive zon" med attacker mot pansarfordon, artilleri med mera.

Förutsättningen är att Ryssland och Kina kan övertygas genom formuleringar om att man sedan ska söka vapenvila och att det inte är tal om någon ockupationsstyrka. Khadaffi hotar att slå tillbaka mot civila mål i Medelhavet.

EU har ingen militär roll, upprepar Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt som sitt mantra. Och visst är det Nato som har resurserna till en insats nu. Ändå är det märkligt att regeringen inte nämner det som numera är en grundsten i svensk säkerhetspolitik, EU:s militära förmåga.

Vissa tolkar detta som ytterligare ett steg mot Nato-medlemskap. Jag ser det som ett i och för sig förståeligt försök att hålla svenska soldater utanför ett krig. Ändå blir effekten märklig.

Förhoppningsvis ingriper omvärlden i Libyen innan det är för sent, men då krävs också en långsiktig strategi. Att helt utesluta EU som del av en större internationell insats borde motiveras bättre än vad Reinfeldt och Bildt gjort hittills.

Dessutom är Malta särskilt utsatt, ett land som är EU-medlem men inte ingår i Nato. Tolkar den svenska regeringen numera EU:s solidaritetsförklaring som att Malta inte ska få någon form av stöd? Vad betyder det i så fall för hur de borgerliga partierna ser på svensk säkerhetspolitik? För min del har jag alltid varit emot ömsesidiga försvarsgarantier inom EU, men de borgerliga partierna har ju röstat för det i riksdagen.

EU borde också ägna mer kraft åt situationen i Bahrain och tydligare fördöma hur protesterna brutalt slås ned med stöd av utländska trupper.

Andra om Libyen: AB, AB2, AB3, DN, DN2, DN3, Ekot, Ekot2, Exp, Exp2, Exp3, SvD SvD2, SvD3, SvD4, med flera

Hjälp svenskarna i Tokyo

2011-03-17T08:09:00.020+01:00

Lämna Tokyo. Vi hjälper er. Det budskapet ger Tyskland, Frankrike och Storbritannien till sina medborgare.

Den svenska regeringen väljer en annan väg. Tidigare har UD och Strålsäkerhetsmyndigheten enbart sagt åt svenskarna att följa japanska myndigheters rekommendationer. Sent i går kväll kom beskedet att alla inom 8 mils avstånd från Fukushima bör lämna området, efter att USA tagit motsvarande beslut. Fortfarande finns inga tydliga rekommendationer till de många svenskarna i Tokyo och Yokohama.

Genom hela denna kris har regeringen hänvisat till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som i sin tur okritiskt följt japanska myndigheter. I går tyckte SSM det var en viktig uppgift att berätta för världen hur duktiga de japanska kollegorna var. Några timmar därefter kom det motsatta budskapet - riskzonen är större än vad japanerna säger.

Jag skulle kunna fylla den här bloggen med exempel på missbedömningar SSM och UD gjort, men istället hänvisar jag den intresserade till mitt twitterkonto. Det viktiga nu är att stödet fungerar kommande timmar och dagar.

Det här är inte en kris som går över fort. Även i ett optimistiskt scenario kommer utsläppen från Fukushimi att vara stora lång tid framöver. Att det finns så mycket kärnbränsle där och att plutonium används förvärrar läget.

UD måste ha beredskap för en situation där vinden vänder och förhöjda nivåer av radioaktivitet mäts upp i Tokyo. Det kanske inte blir mätvärden som är farliga på individuell nivå, men vad händer i en megastad om det ändå blir panik? Sådana farhågor tycks ligga bakom rekommendationerna från till exempel Tyskland, men svenska UD lyssnar tydligen bara till SSM.

Tyskland har gjort korrekta bedömningar av läget vid kärnkraftverket genom hela krisen. Fredrik Reinfeldt, Carl Bildt och Andreas Carlgren borde lyssna på sina kollegor i Berlin och se till att svenskarna i Japan får rätt information och stöd.

[UPPDATERING Äntligen förbereder den svenska regeringen en evakuering.]

Andra om Japan: AB, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, Ekot, Exp, Exp2, GP, SvD, SvD2, SvD3 , SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, med flera

Likheter mellan Oskarshamn och Fukushima

2011-03-16T07:29:00.019+01:00

Allt värre nyheter från Japan. Enligt uppgifterna nu på morgonen verkar läget i Fukushima vara utom kontroll. Höga strålningsnivåer, rök från en reaktor, stigande temperaturer i fler bassänger för använt kärnbränsle.

Katastrofen kommer att få effekter lång tid framöver. Det är svårt att se annat än att de radioaktiva utsläppen fortsätter och påverkar stora delar av Japan.

Därmed kommer den också att påverka synen på kärnkraften under lång tid. I Sverige har debatten redan börjat. I Tyskland har Angela Merkel beslutat stänga sju reaktorer, åtminstone tillfälligt.

Naturligtvis finns det skillnader mellan Japan och Sverige. Sannolikheten för en tsunami eller stor jordbävning är låg hos oss. Kärnkraftverket i Fukushima har fler reaktorer på samma plats än vad som är fallet i Sverige.

Men det finns också likheter. Problemen i Fukushima började i en reaktor från tidigt 1970-tal. Fyra svenska reaktorer togs i drift på 1970-talet:

Oskarshamn 1 år 1972
Oskarshamn 2 år 1974
Ringhals 1 år 1976
Ringhals 2 år 1975

Angela Merkel stängde de tyska reaktorer som fanns före år 1980.

Likheterna är fler, särskilt mellan Oskarshamn och Fukushima. På båda platserna förvaras använt kärnbränsle nära reaktorerna. Det rör sig om kokvattenreaktorer. Både Fukushima och Oskarshamn har tillstånd att använda MOX-bränsle med plutonium.

Incidenten i Forsmark år 2006 visar att nödsystemen kan falla bort även på svenska anläggningar. Just nu pågår en krisövning utifrån ett scenario där kylningen inte fungerar i Oskarshamn. Dessutom finns terrorhotet kvar.

Det är obegripligt att Centerpartiet står fast vid sitt ja till kärnkraften. Både sakskäl och politisk logik talar för att regeringen tar fram en handlingsplan för att stänga de äldsta reaktorerna.

Även Socialdemokraterna borde skärpa tonen. Att bara kräva ett stopp för nya reaktorer räcker inte när problemet är värst med de äldsta. Här har Håkan Juholt en utmaning inför sitt installationstal - att gå från den lokalt förankrade politiken till att vara en ledare för hela landets socialdemokrati.

Medier om kärnkraft: AB, AB2, Dagens Arena, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, Ekot, Exp, Exp2, GP, GP2, Ny Teknik, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6 SvD7, med flera

Många har bloggat klokt om kärnkraften. Jag har tyvärr inte hunnit länka men här är några till en början: Approximation, Helle Klein, Högbergs tankar, In your face, Johan Westerholm, Leine Johansson, Lena Sommestad, Martin Moberg, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Röda Berget, med flera

En japansk tragedi

2011-03-15T07:12:00.017+01:00

Situationen vid kärnkraftverket i Fukushima blir allt värre. Premiärministern varnar för höga strålningsvärden kring reaktorerna efter nattens explosion och brand. Vinden blåser mot storstäderna.[UPPDATERING Enligt SMHI med flera är vinden mer gynnsam just nu. Osäkra uppgifter.] Dessutom ska branden ha skett vid det använda kärnbränslet, som utgör en stor fara.

Tankarna går naturligtvis främst till alla de japaner som drabbas av denna tragedi. Sverige har hög kärnteknisk kompetens och finns det något vi kan göra så bör vi ställa upp.

I Tokyo finns normalt ungefär 2 000 svenskar. Den svenska regeringen har misslyckats med att ge dem korrekt information i tid.

Carl Bildt borde ha varit var på jobbet i går kväll för att få ordningen på krisorganisationen. Först nu på morgonen avråder UD från resor till Tokyo. Det gäller nu också att ge bästa möjliga stöd till de många svenskar som finns i Tokyo och Yokohama inför den panik som kan uppstå där.

Ambassaden behöver förstärkas och regeringen måste se till att ge en korrekt bild på sin egen hemsida eftersom tilliten till japanska myndigheter är så låg. Eftersom Strålsäkerhetsmyndigheten inte klarat sin uppgift hittills bör UD och Miljödepartementet dra nytta av de tyska och franska regeringarnas lägesbedömningar.

Andra om Japan: AB, AB2, AB3, AB4, DN, DN2, DN3. DN4, DN5, Exp, GP, GP2, SvD, SvD2, SvD3 , SvD4, SvD5 med flera

Vad händer med kärnbränslet?

2011-03-14T08:45:00.016+01:00

Den japanska regeringen fortsätter att tona ned problemen vid reaktorerna i Fukushima. Trots en ny explosion i natt.

Tre saker är särskilt oroande just nu.

För det första, de radioaktiva utsläpp som redan skett och som pågår. Franska strålskyddsinstitutet IRSN talade i går om stora utsläpp, 10 000 gånger bakgrundsstrålningen i samband med den första explosionen. Mätvärdena på amerikanska fartyg 16 mil från Fukushima för några timmar sedan var också höga. Allt detta förtiger den japanska regeringen.

Det andra är osäkerheten kring det använda kärnbränsle som förvaras i Fukushima. Detta bränsle är synnerligen farligt men det finns få uppgifter om vad som nu händer med bassängerna där det uttjänta bränslet ligger.

Det tredje är uppgifter om vind in över land, inte ut över havet.

De japanska myndigheternas desinformation gör saken ännu värre. Om mätningar i Tokyo framöver visar förhöjd strålning kommer människor inte att lita till myndigheternas bedömningar av hur farligt det är.

Det är ett av skälen till att UD och Strålsäkerhetsmyndigheten måste börja göra egna bedömningar av läget, liksom Frankrike och Tyskland, istället för att blint lita till japanska myndigheter.

För övrigt bra beskrivning i New York Times av händelserna så här långt.

[UPPDATERING Uppgifterna från kraftbolaget TEPCO nu vid 12.30 om att bränslestavarna legat fria från vatten i reaktor 2 är mycket, mycket oroande.]

[UPPDATERING Oroväckande uppgifter från expert på SKB om hur använt kärnbränsle förvaras och kyls i Fukushima.]

Andra om Fukushima: AB, AB2, AB3, AB4, DN, DN2 , DN3 ,Ekot,Exp, Exp2, Exp3, GP, GP2, SvD, SvD2, SvD3, Matilda Ernkrans, med flera

Dålig krishantering efter Fukushima

2011-03-13T16:47:00.012+01:00

Det finns ungefär 2 000 svenskar i Tokyo. Ändå har inte Strålsäkerhetsmyndigheten, SMM, en bedömning av vindriktningar från reaktorerna i Fukushima som sträcker sig längre än till i morgon lunch. Det berättade en ansvarig tjänsteman på SSM för mig nyss, efter att jag frågat tidigare i dag.

På krisinformation.se finns bara bedömningen från i går kväll: "Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer därför att ett eventuellt utsläpp av radioaktiva ämnen inom de närmaste dagarna inte innebär någon fara för exempelvis Tokyo."

Svenskar i Tokyo och Yokohama som litar på våra myndigheter får en bild. Går de däremot in på Österrikes motsvarighet till SMHI kan de se en simulering från i morse, som visar att eventuella utsläpp från Fukushima på tisdag hamnar i Tokyo.

Jag påstår inte att det är stor sannolikhet för att personer i Tokyo råkar ut för farligt radioaktivt nedfall, men det förvånar mig att SSM inte har en aktuell bedömning.

Det är särskilt allvarligt eftersom UD hänvisar till SSM vad gäller sina reseråd. Där finns inga specifika råd till svenskarna i Tokyo. Tyskar som tar del av reseinformationen från sitt UD, Auswärtiges Amt, får däremot veta att de bör lämna Tokyo snarast, bland annat med hänvisning till Fukushima.

Det är också märkligt att SSM helt litar på japanska myndigheter, som deltagit i mörkläggningen av hur allvarlig situationen vid reaktorerna är.

Föregångaren till SSM, SKI, var bra på krisberedskap. Det märkte jag inte minst under min tid på Miljödepartementet. Något tycks ha hänt vid omorganisationen av myndigheterna. Ytterst ligger ansvaret för att krishanteringen fungerar på regeringen och i detta fall särskilt på Andreas Carlgren.

Andra om Japan, kärnkraft: AB, DN, DN2, SvD, med flera

Reinfeldts märkliga syn på EU

2011-03-13T15:18:00.006+01:00

Det är en nyhetsintensiv helg. I Libyen fortsätter Khadaffis angrepp mot dem som gjort uppror. Vad som sker i de städer som de regimtrogna trupperna återtar kan man bara föreställa sig.

Omvärlden står i allt väsentligt passiv, liksom så många gånger förr. Förslag om en flygförbudszon har inte blivit verklighet.

I detta läge säger Sveriges statsminister att de militära frågorna inte är något för EU. Den utmärkta bloggen Försvar och Säkerhet påminner om vad Fredrik Reinfeldt sade till Dagens Nyheter vid EU-toppmötet i fredags:

"EU är framför allt lämpat för andra typer av samarbeten, som ekonomiskt stöd, att bygga demokratiska institutioner och säkerställa humanitär hjälp" och "Diskussionen om en eventuell militär användning tycker jag ska föras i NATO och i FN:s säkerhetsråd. Flera EU-länder är ju också medlemmar där."

Att EU har en militär förmåga är numera en grundläggande del av svensk säkerhetspolitik. Ändå väljer Fredrik Reinfeldt att bortse från detta i sitt resonemang.

Jag hävdar inte att EU ska ingripa på egen hand i Libyen. Men att unionen har en gemensam uppfattning och försöker få till stånd ett FN-mandat för att stoppa dödandet borde vara en svensk linje. Då kan även EU spela en militär roll, inom ramen för en större internationell insats med deltagande från USA och arabvärlden.

Ompröva kärnkraften

2011-03-13T07:11:00.020+01:00

Härdsmälta kan ha inträffat vid två av de japanska reaktorerna, säger regeringens talesman som tidigare tonat ned alla problem. Sverige och EU behövde ge Japan allt stöd som går att erbjuda i detta svåra läge.

Tankarna går till alla de japaner som redan drabbats av jordbävning och tsunami. Rädslan för vad som nu sker vid kärnkraftverket i Fukushima läggs till saknaden över de tusentals som gått bort i översvämningarna.

Kärnkraftens farlighet kommer nu att diskuteras över hela världen. Anhängarna lär säga att Japan är ett specialfall, att tsunamis inte inträffar i länder som Sverige.

Risken för allvarliga olyckor ökar naturligtvis om man bygger reaktorer i jordbävningsdrabbade områden. Katastrofen i Fukushima visar ändå riskerna med kärnprocesser som fortsätter av sig själva när strömmen försvinner. Även i Forsmark år 2006 vägrade nödgeneratorerna att fungera. Det var en allvarligare incident än flertalet medier rapporterade, även om det tack och lov gick att få igång strömförsörjningen igen.

Allt går inte att förutse hur duktiga ingenjörerna än är. Synen på terrorism och kärnkraft ändrades drastiskt efter 11 september 2001. Då blev Barsebäcks läge plötsligt en större säkerhetsfråga. De som kritiserade beslutet att stänga reaktorerna där borde tänka om efter det som nu sker i Japan. Till riskerna hör också avfallsfrågan, vilket illustreras av att det också förvaras använt kärnbränsle i Fukushima.

Huvudfokus nu behöver vara att ge stöd till Japan. Svenska politiker, inte minst Centerpartiet, borde också ompröva sin syn på en farlig energikälla.

[UPPDATERING Explosionen vid reaktor 3 i natt, bristande kylning vid reaktor två och det använda kärnbränslet som förvaras i Fukushima gör läget ännu mer oroande.]

Andra om Japan, kärnkraft: AB, AB2, AB3, AB4, DN, DN2, Ekot, Exp, Exp2, Exp3, GP, GP2, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, Carl Schlyter, Högbergs tankar,Röda Berget, Veronica Palm, Leif Pagrotsky, Lena Sommestad, med flera

MOX-bränsle i Fukushima?

2011-03-12T23:48:00.007+01:00

CNN rapporterar att en härdsmälta kan vara på gång i Fukushima. Uttalanden nyligen från kraftbolaget pekar i liknande riktning. Flera reaktorer har förlorat nödkylningen.

Den tredje reaktorn vid Fukushima tycks vara laddad med MOX-bränsle, som innehåller plutonium och som sägs vara svårare att kyla. Det gör läget ännu allvarligare. Det som nu händer kan få oöverskådliga effekter.

Under hela katastrofen har den japanska regeringen och kraftbolaget TEPCO gått ut med lugnande information om att läget är under kontroll. Denna mörkläggning har inte gjort situationen bättre.

Troligen har det redan skett stora radioaktiva utsläpp. Sverige och EU måste göra allt som är möjligt för att ge stöd till Japan.

Andra om läget: DN, SvD, med flera

Extremt allvarligt läge

2011-03-12T09:30:00.007+01:00

En explosion tycks ha skadat reaktorinneslutningen i Fukushima. Därmed kommer mer radioaktivitet ut i omgivningen. Varningarna om en härdsmälta blir ännu mer dramatiska.

Vad man måste förstå i den här situationen är hur svårt räddningsarbetet blir. Redan är strålningen i kontrollrummet långt över normala nivåer. Om stora delar av byggnaden är förstörd kommer det att bli svårt för någon människa att vara i närheten av den skadade reaktorn. Strålningen och det kaos som troligen råder nu kommer att påverka även övriga fem reaktorer i detta stora kärnkraftverk.

Jag har skrivit kritiskt om kärnkraft i många år, men ändå hoppats att något som detta inte skulle inträffa efter de fruktansvärda erfarenheterna från Tjernobyl. De senaste uppgifterna gör mig verkligen orolig.

[UPPDATERING Nu vid 15-tiden säger japanska myndigheter att det var den yttre barriären som gav vika men att reaktorn i sig själv fortfarande är innesluten. Uppgifterna är motstridiga men redan det stora utsläppen av radioaktivitet ställer till allvarliga problem för räddningsarbetet.]

Andra om Fukushima: AB, DN, Exp, SvD, SvD2, med flera

Reinfeldt måste försvara kollektivavtalen

2011-03-12T09:03:00.005+01:00

Euro-toppmötet kom i går kväll överens om en "pakt för euron". Den beskrivs som mindre bindande än de tysk-franska förslagen för en dryg månad sedan. Ändå innehåller pakten en ny färdriktning jämfört med den sociala modell som funnits i EU:s Lissabonstrategi och andra politiska dokument.

Den nya pakten innehåller fortfarande återhållsamhet med löner, höjd pensionsålder och hårda regler om statsskulder. Formuleringarna tycks vara vagare än tidigare, och länderna kan välja formerna för hur de genomför pakten. Den kommer likväl att användas för att pressa fram sociala försämringar. Däremot finns inte motsvarande hårda tag mot den oansvariga finanssektor som skapat stora delar av krisen.

Texten om att försvaga nationella kollektivavtal tunnades ut, men det är anmärkningsvärt att EU-ledarna över huvud taget lägger sig i denna fråga. Fortfarande är målet att ha mer decentraliserade förhandlingar. Det är knappast bra för fackföreningarnas styrka och inte heller för moderniseringen av europeisk ekonomi.

Pakten för euron kommer att påverka alla 27 medlemsländer. Fackföreningar mobiliserar redan inför vårtoppmötet 24-25 mars. De partier i riksdagen som vill försvara kollektivavtal och den europeiska sociala modellen måste höja tonen ännu mer.

Reinfeldt måste lägga in sitt veto mot försvagningar av kollektivavtalen, annars bör de rödgröna partierna inte godkänna regeringens position inför vårtoppmötet.

Den farliga kärnkraften

2011-03-11T19:05:00.020+01:00

Över tusen människor kan ha dött i den fruktansvärda jordbävning och tsunami som har drabbat Japan. Naturkatastrofen slår mot landet och människorna på många sätt.

Nu kommer också rapporter om att situationen vid kärnkraftverket i Fukushima är allvarligare än ägarna tidigare hävdat. Trycket i reaktorn ökar och det finns risk för radioaktivt läckage. Enligt vissa uppgifter finns det sådana läckor i kylsystemet att påfyllnaden av kylvatten med amerikansk hjälp inte räcker.

Det är inte säkert att detta blir en härdsmälta, men läget verkar allvarligt. Återigen visar det kärnkraftens risker. Och att atomindustrin ofta ägnar sig åt desinformation när något händer - liksom när reservsystemen vägrade fungera i Forsmark år 2006.

Japan behöver allt stöd som är möjligt att få fram - både efter jordbävningen generellt och om situationen förvärras ytterligare vid reaktorn i Fukushima.

[UPPDATERING Situationen förvärras. Uppgifterna nu vid 23-tiden om mycket hög radioaktivitet i kontrollrummet och en utvidgad zon för evakuering är mycket oroande. Frågan är också vad som sker med övriga reaktorer på platsen.]

[UPPDATERING 2: Nu efter midnatt uppgifter om kylproblem också vid flera andra reaktorer i Fukushima. Utsläpp av radioaktivitet. Massevakuering. Läget verkar mycket bekymmersamt.]

[UPPDATERING 3: Nyhetsbyråer rapporterar nu på morgonen om hög sannolikhet för härdsmälta.]

Andra om situationen i Japan: AB, AB2, AB3, DN, DN2, DN3, DN4, Ekot, Exp, GP, GP2, GP3, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7 med flera

Värna kollektivavtalen i EU

2011-03-11T08:32:00.008+01:00

Partiledarval i all ära, men nu gäller det för alla som gillar den svenska arbetsmarknadsmodellen att agera snabbt. I dag möts ledarna för euroländerna till toppmöte om den ekonomiska krisen.

På dagordningen finns bland annat ett nytt förslag till konkurrenskraftspakt, utarbetad av EU:s permanenta ordförande Herman Van Rompuy och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Det ska i första hand gälla euroländerna, men kommer också att påverka Sverige.

Det är känt sedan tidigare att de två männen bland annat vill låta kommissionen övervaka löneutvecklingen i medlemsländerna. Sådana förslag har redan lett till kraftiga protester från fackföreningar liksom från parlamentariker.

Nu skriver Svenska Dagbladet att förslaget också tar upp kollektivavtalens ställning:

"Extra känsligt för många skandinaviska öron är en paragraf om att kollektivavtal måste decentraliseras. EU-dignitärerna vill att en enskild arbetsstyrka ska kunna förhandla med en enda arbetsgivare och inte, som i exempelvis Sverige, att stora grupper i samma bransch förhandlar med alla arbetsgivare inom branschen och ”låser” denna."

Jag har inte sett denna uppgift tidigare men Teresa Küchler är en duktig journalist som säkert har goda källor. BBC har liknande uppgifter. Skulle eurotoppmötet anta en sådan formulering kan effekterna bli stora, både på arbetsmarknaden och på EU-debatten i länder som Sverige.

Försöken att påverka lönebildningen har varit uppe i riksdagen ett antal gånger. Jag tycker ändå läget är sådant att de rödgröna partierna måste ta i ännu mer. Att Fredrik Reinfeldt kommer till EU-nämnden före vårtoppmötet 24-25 mars räcker inte.

Begär en särskild riksdagsdebatt om konkurrenskraftspakten och EU:s ekonomiska styrning, inom de närmaste två veckorna.

Ställ hårda krav på den svenska regeringens agerande vid vårtoppmötet, så att Reinfeldt tvingas vara lyhörd inför fackliga synpunkter och undvika ännu ett nederlag i EU-nämnden.

Utmärkt förslag till partiledning

2011-03-10T14:57:00.012+01:00

Håkan Juholt har förutsättningarna att bli en bra partiledare för Socialdemokraterna. Han har gedigen folkrörelsekänsla, lång politisk erfarenhet, och inte minst en entusiasm som partiet behöver. Det spelar mindre roll att han inte varit statsråd. Rollerna som kunnig ordförande för Försvarsberedningen och för försvarsutskottet ger ändå Håkan Juholt hög trovärdighet som statsministerkandidat.

Carin Jämtin är en glad överraskning som partisekreterare. Jag trodde Stockholms partidistrikt skulle hålla fast vid Veronica Palm. Kombinationen Juholt och Jämtin kan bli en verklig vitamininjektion.

Jag gillar den politiska profil som Håkan Juholt och Carin Jämtin har, inte minst när det gäller att stoppa rofferiet av skattepengar som borde gå till välfärden. Det betyder inte att "vänsterfalangen" inom (S) vunnit, som en del kommentatorer redan tycks säga. Snarare att personliga egenskaper blev viktigare än kohandel mellan så kallad höger och vänster.

Samma novemberdag som Mona Sahlin kastade in handduken skrev jag om de fyra mest troliga namnen som efterträdare: Östros, Palm, Juholt och Damberg. När nu valberedningen landat på Håkan Juholt är det viktigt att även ta till vara på de tre andra namnens förmåga. Och att hitta sätt att lyfta fram nästa generation.

Därför borde det sker fler fyllnadsval än de två som nu annonserats. Orkar inte kongressen med detta så blir en viktig första uppgift för Håkan Juholt att bygga ett lag i riksdagen som förenar trovärdighet som regeringsbärande parti med förnyelse och jämställdhet.

Andra om (S): AB, DN, DN2, Exp, GP, SvD, SvD2, SvD3, med flera

Skilj på PR-firmor och folkrörelser

2011-03-07T08:34:00.003+01:00

Dagens Nyheter blandar samman den långa svenska traditionen av folkrörelser och demokratisk dialog med det som är ett problem i dag, den snabba tillväxten av PR-bolag som inte redovisar sina kunder. Huvudledaren tar inte ens upp det senare fenomenet och problematiserar inte påverkan med okända, ekonomiskt starka avsändare.

Kanske är det därför som tidningens ledarredaktion inte förstår Ibrahim Baylans sammankoppling mellan nya personvalregler och behovet av lagstiftning om professionell lobbning, i en intervju som DN tyvärr inte publicerat på nätet.

Ibrahim Baylan har sett på nära håll hur Prime PR riktat in sig på (S)-politiker och erbjudit "gratishjälp" till personvalkampanjer. Detta kommer att bli ännu mer lockande när det blir lättare att komma in på personkryss.

Socialdemokraternas nya partisekreterare har en viktig uppgift för att få fram både lagstiftning om PR-firmorna och egna riktlinjer för partiet. Det kan nog ske lättare om det inte blir Helene Hellmark Knutsson, som haft alltför nära kontakter med Prime PR för att det ska vara lämpligt.

Rätt beslut av Ibrahim Baylan

2011-03-06T18:11:00.008+01:00

Socialdemokraternas partisekreterare Ibrahim Baylan lämnar sin post vid extrakongressen, uppger Rapport. Det är ett klokt beslut som öppnar för en helhetslösning i partiledningsfrågan, något som jag skrivit om här tidigare.

Ibrahim Baylan är en duktig politiker som jag hoppas får ett annat tungt uppdrag.

Andra om (S): AB, DN, Exp, GP, SvD, med flera

Juholt vill ha jämlikhet och säkerhet

2011-03-06T09:52:00.009+01:00

När Mona Sahlin kastade in handduken beskrev jag Håkan Juholt som en av de mest troliga efterträdarna. Han skrev senare i november en debattartikel med liknande innehåll som ett linjetal på en partikongress.

Sedan blev det tyst. Kanske därför att Skåne med flera distrikt valde att driva Pär Nuder under så lång tid.

Nu dyker Håkan Juholts namn upp igen. Han har onekligen meriterna för att bli partiledare. Lång tid i riksdagen, brett kontaktnät, erfarenhet som biträdande partisekreterare, ordförande i ett partidistrikt. Han har inte varit statsråd men är mycket kunnig om säkerhetspolitik och krisberedskap, bra för trovärdigheten som statsministerkandidat. När det till exempel gäller it-säkerhet har Juholt drivit den nuvarande regeringen framför sig.

Det återstår att se hur långt det räcker i detta sena skede. Ett annat scenario är att det trots allt blir Mikael Damberg eller Thomas Östros, medan vänsterdistrikten får kompensation genom en ny partisekreterare eller andra förändringar i VU. Det kan också finnas en del missnöje kvar efter Håkan Juholts krav i höstas på att hela partiledningen skulle avgå. Men Håkan Juholt är en stark kandidat.

Jag har skrivit om andra namn utifrån fem frågor:

* skattefinansierad välfärd av god kvalitet som bidrar till jämlikhet
* ambitiös miljöpolitik som bidrar till jobb och konkurrenskraft
* bättre uppväxtvillkor i miljonprogrammets hyreshusområden
* en aktiv europapolitik men ett nej till Nato-medlemskap
* mänskliga rättigheter och rättssäkerhet

Håkan Juholt är en stark förespråkare för skattefinansierad välfärd som bidrar till jämlikhet och tillväxt. Det är ett av skälen till att han uppfattas som mer till vänster. Han utvecklade sin syn till exempel i ett tal hos Broderskap under tiden som biträdande partisekreterare, och i sin artikel direkt efter Mona Sahlins besked i november.

Jag har inte sett lika många uttalanden om miljöpolitiken. Där är jag osäker var Håkan Juholt står, men det är ett plus att försvarsberedningen lyft fram klimatfrågorna så tydligt under hans tid där.

Inte heller när det gäller miljonprogrammet har jag sett särskilda utspel från Juholt. Man kan förstås säga att den generella syn han har på god välfärd åt alla skulle ha stor betydelse för uppväxtvillkoren i miljonprogrammet, men jag tror också det behövs riktade investeringsprogram.

Håkan Juholt har breda internationella kunskaper. Han har kandiderat till EU-parlamentet och argumenterat för en aktiv europapolitik. Genom många år som försvarspolitiker har han skaffat sig ett ordentligt kunnande om strategiska säkerhetspolitiska frågor, inte minst som ordförande för försvarsberedningen. Jag är dock tveksam till det sätt som Håkan Juholt fick socialdemokratin att acceptera den nya säkerhetspolitiska linjen 2008 att kunna ge militärt stöd till Baltikum vid en kris, utan ett tillräckligt nationellt territorialförsvar. Där hade det behövt en bredare debatt inom partiet än några rader i försvarsberedningens betänkande.

Vad gäller mänskliga rättigheter och rättssäkerhet har jag inte tveksamheter till Håkan Juholts inställning. I sitt tal för Broderskap var han tydlig om de mänskliga rättigheterna i ett antal delar av världen, inklusive Israels övergrepp mot palestinier.

Sedan är det ju en merit att han gillar Bob Dylan, Ulf Lundell och Bruce Springsteen. Gå ut som synlig socialdemokrat och var glad, avslutade Juholt talet hos Broderskap och citerade Lundell:

”Sjunk inte, sjunk inte ner, gå ut och var glad. Du är vad du gör, du är dina handlingar, dina val. Stäng av TV:n nu, lämna ditt rum. Gå ut och var glad”

Onekligen en aktuell uppmaning i dessa tider.

Tidigare inlägg i denna serie:

Veronica Palm vågar tala miljö
Mikael Damberg gillar tjänstejobb
Österberg vill ha kvar den svenska modellen
Östros har störst trovärdighet
Eneroth: folkrörelse och industri
Närmare Israel med Pär Nuder

Andra om (S): AB, AB2, AB3, Barometern, Ekot, Exp, Exp2, Exp3, Folkbladet, SvD, SvD2, Östran, HBT-Sossen, Högbergs tankar, Jämlikhetsanden, Lena Sommestad, Martin Moberg, Roger Jönsson, med flera

Dags för förslag, Berit Andnor

2011-03-04T08:13:00.019+01:00

Moderaterna planerar för nya skattesänkningar, trots Reinfeldts uttalande i valrörelsen om att prioritera välfärden och inte minska skattekvoten. Det är hög tid för socialdemokratin att gå på offensiven.

Den nya partiledarens tal om tre veckor blir särskilt viktigt. Förhoppningsvis början på en tid av mer självförtroende för socialdemokratin än de senaste månadernas självspäkning.

Men tiden rinner ut för Berit Andnor Bylund och valberedningen. Det är bråttom att komma fram till förslag. Inte i första hand för att partiledaren behöver förbereda invigningstalet, det ordnar sig säkert. Däremot för att kunna göra extrakongressen till en framgång. Snart kommer krisrubrikerna i medierna på allvar, om inte valberedningen löser upp knutarna.

Jag har skrivit tidigare om svårigheterna när valet bara handlar om en post, partiordföranden. Det hade underlättat betydligt om fler ställt sina platser till förfogande.

Så tycks det fortfarande vara. "Elefanten i rummet" skrev Karin Pettersson om Mona Sahlin när Aftonbladets ledarsida deltog i avsättandet av partiets första kvinnliga partiledare. Dagens elefant i rummet tycks vara partisekreteraren Ibrahim Baylan. Om han inte tydligt ställer sin plats till förfogande blir det svårt att lösa ekvationen om den nya partiledningen.

Det finns många bra kvinnliga kandidater till partisekreterarposten. Jag har nämnt ett antal av dem tidigare. Ibrahim Baylan skulle säkert göra ett gott arbete till exempel som ekonomisk-politisk talesman eller gruppledare i riksdagen.

Då blir det lättare för valberedningen och partidistrikten att ta ställning till ordförandefrågan. Både Mikael Damberg och Thomas Östros kan bli utmärkta partiledare. Östros om partiet vill ha en person som verkligen kan utmana Reinfeldt om trovärdigheten som statsminister (i 2014 års valrörelse kommer det att vara viktigare än medansvaret för 2010 års misslyckande). Damberg om man vill ha mer av förnyelse och profilfrågor som tilltalar ung medelklass i storstäderna.

Det är inte orimligt att välja en kvinna mer till vänster som partisekreterare om Damberg eller Östros blir ordförande. Det är jag inte lika orolig för som en del andra i debatten. SSU under 1990-talet är ett dåligt exempel, men ungdomsförbundets försoning under 1980-talet fungerade med en liknande politisk balans. Tyska SPD är ett annat positivt exempel där de värsta interna striderna nu har dämpats efter valet av Sigmar Gabriel och Andrea Nahles. Det handlar mer om personkemin än om konstruktionen i sig.

Nästa steg är en bra balans i VU i stort. Mer föryngring på övriga poster med Thomas Östros som partiledare. Mer betoning av statsrådserfarenhet med Mikael Damberg. Framför allt: våga lyfta fram duktiga framtidsnamn. Vänta inte till den ordinarie kongressen år 2013 och låt inte krav på millimeterrättvisa mellan regionerna stå iväg för ett riktigt bra lag.

Dagarna går fort. Berit Andnor Bylund måste agera med större handlingskraft än hittills. Bollen - och ansvaret - ligger framför allt hos henne och hos Ibrahim Baylan.

Andra om (S): AB, AB2, AB3, Dagens Arena, Exp, Fokus, SvD, Högbergs tankar, Johanna Graf, Jämlikhetsanden, Martin Moberg, Peter Andersson, Röda Berget, Tord Oscarsson, med flera

Den stora EU-striden som medierna missar

2011-03-03T10:44:00.005+01:00

Regeringen saknar majoritet i riksdagen. Det är värt att påminna om det ibland. På sikt kan Fredrik Reinfeldt få stora problem med till exempel förankringen av EU-politiken.

I går undvek i alla fall regeringen ett nederlag. Vad jag förstår skedde ytterligare en miss med kvittningssystemet vid voteringen om EU:s ekonomiska styrning med mera. Regeringen behöver inte lämna en skrivelse till riksdagen inför vårtoppmötet 24-25 mars.

Det betyder inte att frågan försvinner. Fredrik Reinfeldt kan inte ha en majoritet i riksdagen emot den linje han vill driva på toppmötet.

Här handlar det inte om småsaker. I spåren av den ekonomiska krisen vill EU-kommissionen bland annat granska hur lönerna i medlemsländerna utvecklas. Det kan leda till rekommendationer om ingrepp i lönebildningen.

Sådana krav finns redan i förhållande till länder som tagit EU-lån. Dessutom håller EU-ordföranden Herman van Rompuy på med en ny version av den konkurrenskraftspakt som Tyskland och Frankrike vill ha. Där ska även återhållsamhet med löneökningar finnas med.

Fackföreningarna har reagerat starkt på dessa ingrepp i förhandlingsrätten och på system som de nordiska kollektivavtalen. Detta är en stor EU-strid som många nyhetsredaktioner missat, trots skarpa debattartiklar från bland annat socialdemokratiska politiker.

Tidigare stödde Sverigedemokraterna de rödgröna partierna i EU-nämnden vad gäller utstationeringsdirektivet. Hur går det denna gång när regeringen ska redovisa sin linje om ekonomisk styrning, konkurrenskraftpakt med mera?

Regeringen skulle göra klokt i att lyssna på fackföreningarna och skärpa tonen mot EU-inblandning i lönebildningen. Framför allt på grund av sakargumenten, men också för att undvika nederlag i riksdagen.

Johan Danielsson skriver bra om läget på LO-bloggen. Läs också det fackliga Brysselkontorets rapportering.

Närmare Israel med Pär Nuder

2011-03-01T08:01:00.014+01:00

Envisa uppgifter säger att Berit Andnor gärna vill se Pär Nuder som socialdemokratisk partiledare och att övertalningsförsök pågår. Trots att Nuder gett besked om sitt "oåterkalleliga" nej till posten.

För min del tror jag att Pär Nuder var ärlig i intervjun med Aktuellts Mats Knutson. Han har gått vidare i livet efter en lång politisk insats. Valberedningen tycks inte respektera beskedet och därför finns det ändå skäl att skriva om Nuder på samma sätt som jag gjort med andra namn som nämns.

Jag har tagit upp fem punkter tidigare:

* skattefinansierad välfärd av god kvalitet som bidrar till jämlikhet
* ambitiös miljöpolitik som bidrar till jobb och konkurrenskraft
* bättre uppväxtvillkor i miljonprogrammets hyreshusområden
* en aktiv europapolitik men ett nej till Nato-medlemskap
* mänskliga rättigheter och rättssäkerhet

Pär Nuder har skickligare än de flesta argumenterat för den svenska välfärdsmodellen. Det är dock svårt att se några avgörande skillnader mellan honom och till exempel Thomas Östros i synen på den ekonomiska politiken, till exempel när det gäller tillräckligt höga skattenivåer för att klara en rättvis välfärd i framtiden.

När det gäller miljöpolitiken har Pär Nuder ett ansvar för att Göran Perssons vision om det gröna folkhemmet inte fick större genomslag i regeringens arbete. Som statssekreterare och senare som finansminister hade Nuder kunna driva på miljöarbetet istället för att bromsa det. Socialdemokratin blir troligen inte särskilt grön med Pär Nuder som partiledare.

Vad gäller miljonprogrammen berättar Pär Nuder i sin bok Stolt men inte nöjd hur hårt han reagerade på Mona Sahlins tal om ett investeringsprogram i miljardklassen. Det är begripligt att han som ekonomisk-politisk talesman ville vara informerad i förväg, men även som finansminister stoppade Pär Nuder förslag om att bryta segregationen.

Pär Nuder står för den socialdemokratiska majoritetslinjen om EU och deltar aktivt i den internationella debatten om god välfärd. I utrikespolitiska frågor ligger han ofta närmare USA än den mer kritiska socialdemokratiska traditionen. Med Pär Nuder som partiledare är det mer troligt att socialdemokratin på sikt svänger i synen på Nato.

När det gäller mänskliga rättigheter skulle en förändring med Pär Nuder som partiledare vara synen på konflikten mellan israeler och palestinier. Där har han haft en mer positiv syn på Israel och inte velat se tydliga fördömanden av israeliskt övervåld. Det finns också känsliga frågor kring avvisningar med mera sedan Pär Nuders tid som ansvarig för säkerhetsfrågor i Statsrådsberedningen.

Pär Nuder är en begåvad politiker men också kontroversiell. Det är osäkert om han uppfyller valberedningens kriterium att kunna samla partiet. Berit Andnor tar en risk om hon tänker lansera Pär Nuder sent inför kongressen som ett överraskande kort ur rockärmen.

Tidigare inlägg i denna serie:

Veronica Palm vågar tala miljö
Mikael Damberg gillar tjänstejobb
Österberg vill ha kvar den svenska modellen
Östros har störst trovärdighet
Eneroth: folkrörelse och industri

Andra om Socialdemokraterna: AB, AB2, AB3, DN, DN2, Exp, Exp2, Exp3, Exp4, SvD, SvD2, Björn Sundin, Högbergs tankar, John Johansson, Rasmus Lenefors, Röda Berget, med flera

Det moderna arvet efter Olof Palme

2011-02-28T07:38:00.007+01:00

För 25 år sedan förberedde vi intensivt en stor Rör inte min kompis-gala i Rinkeby. Beskedet om Olof Palmes död kom på natten. Galan blev till en minnesstund och en samlingspunkt för hundratals som ville lämna en sista hälsning.

Året innan såg jag Olof Palme komma till Folkfest för Jordens Folk på Eggeby Gård, mitt på Järvafältet. Stämning blev elektrisk när statsministern anlände och gick runt bland människorna från alla delar av världen. Göran Greiders bild av en rockstjärna är bra, men Palme var mer än så på Eggeby Gård. Han gav människor en identitet och ett långsiktigt hopp att diktaturer kunde falla.

Nu skriver både borgerliga debattörer och en del politiska kommentatorer att Olof Palmes tid är förbi. Att så mycket skulle ha förändrats i Sverige.

Sådana kommentarer förvånar. Olof Palmes syn på internationell politik påverkar fortfarande socialdemokratin och Sverige. Mona Sahlin och Margot Wallström tog starkt intryck av Palme, liksom Anna Lindh. Läs dagens unga socialdemokrater som Ardalan Shekarabi eller Luciano Astudillo så finns det arvet också där.

Dessutom är mycket av Olof Palmes inrikespolitiska arv numera allmängods, som barnomsorgen. Så var det inte när han förändrade till exempel skolan och vuxenutbildningen. Bland alla lästips saknar jag ibland Ulf Larssons intressanta bok Olof Palme och utbildningspolitiken.

Kjell Östberg använder Ulf Larssons bok som en central källa i sin stora Palmebiografi (minst lika läsvärd som Henrik Berggrens). Så här sammanfattar Östberg hur Palme såg på utbildningspolitiken:

"Jämlikhetstanken är det bärande elementet...Förskolan, där målet är att alla barn ska gå och där samverkan ska börja tidigt. Grundskolan, som ska ha sammanhållna klasser upp till nian som ger möjligheter att ge eleverna en gemensam referensram. Gymnasieskolan som ska skapa en likvärdighet mellan praktiska och teoretiska utbildningsvägar. En alltför tidig uppdelning av eleverna leder till sociala orättvisor. Skolan ska ge generella kunskaper för alla, inte skapa specialister. Vuxenutbildningen, som ska ge en ny chans, där de olika skolformerna kommer att finnas tillgängliga. Universiteten, som inte ska vara aparta reservat för få utan en part bland många."

Låter inte det som en modern, högaktuell politik?

Humanitär intervention i Libyen?

2011-02-25T07:16:00.007+01:00

Jag har skrivit flera inlägg här om möjligheten av en internationell militär insats i Libyen för att stoppa ytterligare dödande.

Regeringen har inte kontaktat Socialdemokraterna om en eventuell militär insats, säger Urban Ahlin (S) när jag frågar honom:

"Nej, men jag tycker dock att FN:s säkerhetsråd bör diskutera förutsättningarna för en humanitär intervention."

[UPPDATERING Snabb utveckling i dag med brådskande Nato-möte och Natos generalsekreterare på besök hos EU:s försvarsministrar.]

Andra om Libyen: SvD, Västra Nyland, Försvar och Säkerhet med flera

Nordic Battlegroup: Vi följer utvecklingen

2011-02-24T22:26:00.008+01:00

En internationell militär insats i Libyen diskuteras nu på allvar. Det gäller i första hand en flygförbudszon men även andra alternativ finns på bordet. Kontakterna tycks främst ske mellan USA, Storbritannien och Frankrike som alla har marina styrkor i området. Sverige leder Nordic Battlegroup som står i beredskap sedan årsskiftet för att rycka ut på EU:s uppdrag.

Jag har fått följande svar från Nordic Battlegroups press- och informationschef Jesper Tengroth om beredskapen inför en eventuell insats:

ME: Finns det några militära skäl emot att NBG eller delar därav deltar i en insats i Libyen, om EU tar de nödvändiga besluten?

JT: Det är svårt att ge ett rakt svar på din fråga- särskilt eftersom jag inte är helt säker på vad du menar med "militära skäl". Inför en eventuell insats i Libyen eller någon annanstans måste man titta på dom omständigheter som råder i just det området. Helt principiellt är det dock så att om den politiska nivån i EU liksom den svenska riksdagen har fattat beslut om en insats finns det inga hinder för att NBG sätts in (helt eller delvis).

ME: Vilka förberedelser för en sådan insats pågår från svensk sida?

JT: Vi vidtar inga förberedelser utan att det finns ett politiskt beslut. Däremot följer vi naturligtvis det som händer i vår omvärld (och då inte bara Libyen).

ME: Gäller fortfarande 10 dagar för att sända förband eller är det nu möjligt med kortare tid?

JT: Enligt EU Battle Group Concept är det tio dagar som gäller i grunden men det beror också på vilken typ av uppdrag det handlar om- det kan gå fortare, det kan ta något längre tid.

Andra om Libyen: DN, SvD, SvD2, med flera

Sverige behöver inte tiga

2011-02-24T07:32:00.009+01:00

Dagens Nyheter rycker ut till Carl Bildts försvar. "En del av kritiken mot Carl Bildt är närsynt", heter det på ledarsidan. Annika Ström Melins text är mer nyanserad än rubriken, men där finns ändå en undertext som är värd en kommentar. Nämligen att EU-medlemskapet kräver att Sverige håller en låg profil till exempel i kritiken av diktaturer så länge det inte finns en gemensam EU-hållning.

Regeringen Reinfeldt talar ofta om hur svensk utrikespolitik förverkligas genom EU. Det är förstås sant, men det betyder inte att Sverige måste tiga. Tvärtom finns det mycket att lära av tidigare svenskt agerande när det gäller dagens utveckling.

Turkiet är ett sådant exempel. Våren 1999 ville realpolitikerna i EU snabbt driva igenom att Turkiet skulle få kandidatlandstatus, trots bristerna i demokrati och mänskliga rättigheter. Anna Lindh sade nej till det på toppmötet i Köln, vilket väckte stor internationell uppmärksamhet. Först när regeringen i Ankara lovat reformer fick Turkiet bli kandidatland.

Sverige fortsatte att ställa krav på demokratisering och på minoriteternas rättigheter, samtidigt som Anna Lindh var tydlig med att ett muslimskt medlemsland skulle vara en tillgång för EU. Dessutom drev hon ett bredare projekt om Europa och islam, och kritiserade hårt främlingsfientligheten inom EU.

Den här samlade ansatsen gav respekt också i Ankara. Jag var själv med på möten där den turkiska statsledningen sade att man respekterade Sveriges kritik av de mänskliga rättigheterna därför att den var grundad på värderingar, inte på att hålla ett muslimskt land utanför EU.

Idag behövs en liknande ansats om Nordafrika och arabvärlden. Hård kritik av diktatorernas övergrepp samtidigt med erbjudanden om ett närmare samarbete med EU. Kamp mot främlingsfientlighet och extremism, var den än finns. Goda exempel på att muslimsk tro och demokratisering kan gå hand i hand - se på AK-partiets förändringar i Turkiet.

EU:s grannskap kommer att se annorlunda ut efter de arabiska revolutionerna. Då kommer Sverige, liksom EU i sin helhet, att bedömas av hur vi agerade när läget var som mest spänt. När Italien blockerar en tydlig EU-linje kan inte Sverige mumla.

Anna Lindhs tydliga röst hindrade inte en gemensam europeisk utrikespolitik. Hennes insatser för att stoppa ett inbördeskrig i Makedonien används ofta som exempel på EU:s styrka när unionen agerar gemensamt. Samtidigt var hon tuffare om till exempel amerikanska planer på ett nationellt missilförsvar än den gemensamma EU-hållningen, mitt under ett ordförandeskap.

Visst går det att förena en stark svensk röst i världen med stöd till en gemensam europeisk utrikespolitik.

Andra om EU och Libyen: AB, AB2, DN, Ekot, Exp, SvD, SvD2, SvD3, med flera

Svensk trupp till Libyen?

2011-02-22T08:27:00.011+01:00

Finlands utrikesminister föreslår sanktioner mot regimen i Libyen efter massakrerna. Något liknande förslag har inte Carl Bildt fört fram. Det tog alltför lång tid innan Bildt tydligt fördömde Khadaffis våld.

Analyser av världsläget i all ära, men Bildts svaga agerande efter massiva övergrepp skadar både regeringen och Sverige som helhet. I fallet Libyen tillkommer frågetecken om Lundin Oils engagemang.

Det handlar inte om ett område långt borta utan om våra grannar. Vi är med i den Europeiska Unionen. Vad som sker på andra sidan Medelhavet påverkar oss.

Ett tydligt exempel är säkerhetspolitiken. Sverige leder just nu en av EU:s stridsgrupper. Det går inte att utesluta önskemål om att Nordic Battlegroup sätts in i ett sönderfallande Libyen som en del av en större internationell insats. EU-länderna har starka ekonomiska intressen där samtidigt som opinionen mot dödandet växer ju fler bilder som läcker ut.

Hur ställer sig regeringen Reinfeldt till en fredsframtvingande insats i Libyen, med svensk trupp? Att det ska finnas ett FN-mandat borde vara självklart. Men hur ser regeringen på krav för en demokratisering, på möjliga exitstrategier, på inkomsterna från olja- och gas? Militära insatser utan en helhetsstrategi brukar sällan bli lyckosamma.

Ända sedan EU började utveckla sin militära förmåga har jag frågat efter analyser av möjliga kriser i Nordafrika och hur det påverkar svensk säkerhetspolitik. Kunskapen och beredskapen på UD och i andra delar av regeringskansliet inför sådana kriser har varit begränsad. Jag hoppas det är bättre nu.

[UPPDATERING Första steget i en eventuell internationell militär insats kan bli att övervaka ett flygförbud. Det föreslår David Owen, tidigare brittisk utrikesminister, att FN:s säkerhetsråd omedelbart ska besluta om. Han anser att Nato ska sköta övervakningen.]

[UPPDATERING 2 En EU-tjänsteman säger till European Voice i dag torsdag att det nu pågår beredskapsplanering för en militär insats i Libyen.]

Andra om Libyen: AB, DN, Ekot, Exp, SvD, SvD2, med flera

Reinfeldt lyssnade för mycket till USA

2011-02-21T08:03:00.006+01:00

Ett av skälen till klimatfiaskot i Köpenhamn var att EU gick på USA:s linje. Kyotoprotokollet skulle skrotas, trots allt mödosamt arbete med att få ihop det en gång i tiden. Istället ville USA ha ett avtal med bindande krav också på u-länderna.

Sverige valde som EU-ordförande att stödja den linjen. Svenska Dagbladet visar idag hur nära kontakterna var med USA. Fredrik Reinfeldts statssekreterare Nicola Clase lovade redan 2008 att Sverige skulle kräva utsläppslöften också från u-länderna i ett nytt klimatavtal.

Kontakterna med USA var nära och förtroliga. Motsvarande ambition fanns inte i kontakterna med viktiga u-länder, enligt Svenska Dagbladets artikel.

Det var inte så konstigt att förtroendeklyftan växte. Fredrik Reinfeldt och den danske statsministern Lars Lökke Rasmussen valde sida. USA framför u-länderna.

Nu ser vi effekterna. Klimatförhandlingarna går trögt. Det politiska rörelsemoment som fanns i USA efter valet av Barack Obama är nästan borta. Reinfeldt talar sällan klimat nu för tiden.

Nästa år håller FN ett stort toppmöte i Rio om miljö och utveckling. Sverige borde lära av misslyckandet i Köpenhamn och bygga starkare relationer med u-länderna i de globala överlevnadsfrågorna.

Andra om regeringen och klimatet: Röda Berget, Supermiljöbloggen, med flera

Protestera mot massakern

2011-02-20T09:23:00.003+01:00

Från Libyen kommer inga direktsändningar. Regimens övergrepp läcker ut på YouTube och via organisationer som Human Rights Watch.

Berättelserna om vad som händer i Libyens andra stad Benghazi är förfärliga. EU måste reagera skarpt på hur Khadaffis regim skjuter på demonstranter med automatvapen.

På EU-mötet i morgon behöver utrikesministrarna komma fram till en ordentlig strategi för att stödja demokratisering i hela regionen. Det kan inte vänta på konferenser och oändligt förhandlande om formuleringar kring den ena enstaka händelsen efter den andra.

Den arabiska revolutionen sker nu. EU står vid sidan och tittar på - inklusive Carl Bildt.

Andra om Libyen: DN, SvD, med flera

Tyst om Nato och EU

2011-02-16T18:55:00.005+01:00

Mycket handlade om Egypten i dagens utrikespolitiska debatt. Jag kommenterade den i Studio Ett tillsammans med Gunnar Jonsson från DN. En av mina poänger var att partierna borde tala mer om framtiden, vad Sverige och EU nu kan göra i förhållande till demonstrationerna i länder som Algeriet, Libyen, Jemen och Bahrain.

Urban Ahlin var riktigt bra i debatten. Han har ju också länge talat om Medelhavet som Europas "Rio Grande" och krävt större engagemang för människorna i norra Afrika.

Annars saknade jag tre ämnen som inget parti tog upp särskilt tydligt.

Säkerhetspolitiken med de stora förändringarna i vårt närområde efter bland annat Natos beslut om försvarsplaner för Baltikum och om ett europeiskt missilförsvar.

EU:s framtid där mycket står på spel när Tyskland och Frankrike vill ställa kommissionen och parlamentet åt sidan, samtidigt som eurogruppen fördjupar sitt samarbete.

Spekulationen i råvaror och livsmedel som ökar svälten och skapar konflikter runt om i världen, inte alltid med så positiva resultat som i Egypten.

För övrigt en genomarbetad socialdemokratisk utrikesdeklaration som alternativ till regeringens utslätade text.

Andra om den utrikespolitiska debatten: DN, Exp, Exp2, GP, SvD, med flera

Glöm inte Sverigedemokraternas väljare

2011-02-16T08:00:00.005+01:00

Mycket är bra i Kriskommissionens rapport. Övertygelsen om politikens möjligheter. Det frimodiga och öppna arbetssättet. Viljan att ifrågasätta gamla beslut utifrån socialdemokratiska värderingar.

Jag gillar till exempel att kommissionen tar upp pensionssystemets brister, en av de stora framtidsfrågorna. Liksom resonemanget om att begränsa vinstuttag i privata välfärdsföretag, ett förslag som nog vinner mer sympati bland alla medborgare som är utsatta för dålig kvalitet i vård, skola och omsorg än bland etablerade politiska kommentatorer.

Arbetslivets villkor får rejält med utrymme. Det är en socialdemokratisk kärnfråga som förtjänar mer uppmärksamhet. Kriskommissionens tankar kring det goda arbetet hör till det som en ny partiledare behöver följa upp. Samma sak gäller förslaget om ett nytt Kunskapslyft.

Stora delar av de organisatoriska förslagen är också bra. Fortfarande möter nya medlemmar föråldrade strukturer och mötesformer. Hur många av dem som gick med under valrörelsen har kommit in på ett bra sätt nu? Här måste förändringen gå snabbt.

Jag saknar däremot tydligare förslag om miljöpolitiken, till exempel om gröna skatter, liksom om internationell solidaritet. Kommissionen verkar kluven i sin syn på EU, med ett förvirrat resonemang i den del som handlar om idé och analys. Hur kan man tala om en mer ambitiös miljöpolitik samtidigt som man vill försvaga EU-domstolen? Det går inte ihop.

Framför allt brister analysen när det gäller Sverigedemokraternas framgångar. Det verkar som om Kriskommissionen, liksom andra delar av (S), inte vill se orsakerna till att det främlingsfientliga partiet kom in i riksdagen och fortsätter att växa.

Visst handlar det om generella frågor som ökade klyftor i samhället och hög arbetslöshet. Men det går inte att stanna där, som jag tycker Kriskommissionen gör. Socialdemokraterna behöver föreslå tuffare tag mot strukturell diskriminering liksom ett rejält investeringsprogram för miljonprogrammets hyresområden som inte stannar vid bostäderna. Kriskommissionen duckar för svåra frågor som kommunernas ansvar för flyktingmottagandet och alla de hinder som finns för människor med utländsk bakgrund att komma in på arbetsmarknaden.

(Jag har av tidsskäl tyvärr inte möjlighet att länka till alla läsvärda inlägg om Kriskommissionen, åtminstone inte just nu. Kanske bör jag också påpeka att jag inte varit med i kommissionens arbete, vilket några trott eftersom min namne från Byggnads är det).

Andra om Kriskommissionen: AB, DN, SvD, SvD2, SvD3, med flera

Ducka inte om PR-firmorna, (S)

2011-02-10T08:04:00.006+01:00

Trots Primegate står inte frågan om PR-bolagen på dagordningen när Socialdemokraternas partistyrelse möts i morgon. Om jag förstår saken rätt vill inte partisekreterare Ibrahim Baylan ha riktlinjer för kontakterna med PR-firmor, åtminstone inte så länge som de inte är gemensamma för alla partier. Det initiativ han utlovade när det blåste som mest runt Prime har hittills inte blivit mer än ett inledande samtal med Moderaternas Sofia Arkelsten.

Primegate är inte över och det kommer säkerligen fler historier om andra bolag. Det visar erfarenheterna i andra länder. Krav på tydliga regler har rests inom fler partidistrikt. Socialdemokraterna skulle vinna på att ta ledningen för större politisk öppenhet och ordentliga riktlinjer om PR-bolagen.

Eneroth: folkrörelse och industri

2011-02-05T09:07:00.010+01:00

Tomas Eneroth symboliserar en traditionell socialdemokrati, rotad i glasbruksorten Kosta och dess starka nätverk (inklusive blåsorkestern). Därför var det knappast en slump att Eneroth under sin SSU-tid lanserade begreppet egenmakt som en väg till att ge människor inflytande.

Denna förankring i folkrörelsernas Sverige har Tomas Eneroth burit med sig, liksom en god organisatorisk förmåga. Han anses vara en kompetent politiker som får saker gjorda. De områden han profilerat sig på i riksdagen - näringspolitik, socialförsäkringar, utbildning - är socialdemokratiska hjärtefrågor. Få verkar ha starka känslor mot Eneroth, som tycks kunna skapa ett gott samarbetsklimat omkring sig.

Den tvekan jag hör handlar inte om politiken utan om de personliga egenskaperna. Tomas Eneroth har suttit i riksdagen sedan 1994. På vilka områden har han verkligen gjort avtryck? Saab-krisen, ja, men den kan slå tillbaka på (S) om Victor Muller visar sig vara en bluffmakare.

Andra undrar om Tomas Eneroth har tillräcklig karisma för dagens medialiserade politik. Ogillar han egentligen att finnas i strålkastarljuset? Allt detta är svårt att veta. Människor växer ofta med uppgiften.

Jag har diskuterat möjliga namn utifrån fem politiska frågor som är viktiga för mig:

* skattefinansierad välfärd av god kvalitet som bidrar till jämlikhet
* ambitiös miljöpolitik som bidrar till jobb och konkurrenskraft
* bättre uppväxtvillkor i miljonprogrammets hyreshusområden
* en aktiv europapolitik men ett nej till Nato-medlemskap
* mänskliga rättigheter och rättssäkerhet

När det gäller välfärden tycks Tomas Eneroth ligga i en klassisk socialdemokratisk mitten-vänsterfåra. Han har inte hyllat privata vinstintressen i vård, skola och omsorg och inte heller varit aktiv för att acceptera borgerliga skattesänkningar. Eneroth försvarar starka socialförsäkringar för hela befolkningen.

På de fyra övriga områden jag valt ut har jag inte sett Tomas Eneroth profilera sig särskilt starkt.

Han har fört fram socialdemokratins linje i energipolitiken men det är svårt att minnas att han tagit strid för en ambitiös miljöpolitik. Snarare har Eneroth lutat mot industriförbundens ibland rätt konservativa hållning.

Ungdomars villkor i miljonprogramsområdena har jag inte hört Eneroth tala om. Däremot har han en stark känsla för villkoren i industriorterna.

Ingen jag talat med minns något omfattande internationellt engagemang. När det gäller EU ligger Tomas Eneroth i huvudfåran inom socialdemokratin. Jag vet inte var Eneroth står när det gäller Nato-medlemskap men har ingen anledning att tro att han skulle vara för.

Slutligen, när det gäller mänskliga rättigheter och rättssäkerhet, så har Tomas Eneroth i sin senaste roll krävt att fler flyktingar från Irak ska få stanna i Sverige. Däremot har han inte utmanat fackförbund som Kommunal när det gäller möjligheterna för dessa nyanlända att få jobb, till exempel genom omfattande satsningar på vuxennärvaro i miljonprogrammets skolor.

Tidigare inlägg i denna serie:

Veronica Palm vågar tala miljö
Mikael Damberg gillar tjänstejobb
Österberg vill ha kvar den svenska modellen
Östros har störst trovärdighet

(Som jag skrivit tidigare: Jag har inte möjlighet att gå igenom allt som de aktuella personerna gjort eller sagt på de här områdena, det får bli en övergripande bedömning. Tomas Eneroth har jag sämre kunskaper om än de namn jag tidigare gått igenom. Tar tacksamt emot synpunkter på saker jag missat.)

Andra om (S): AB, Exp, SvD, SVT, Anne-Marie Lindgren, Björn Andersson, Irene Wennemo, Martin Moberg, Peter Andersson, med flera

Carl Bildts historiska misstag

2011-02-04T07:54:00.006+01:00

Realpolitiker kan föra hur många intellektuella samtal som helst med tankesmedjor och komma fram till den ena skarpa analysen av världsläget efter den andra. När historiska förändringar sker hamnar de ändå lätt fel. Det gjorde Henry Kissinger. Det håller Carl Bildt på att göra nu med Egypten.

Medan USA gradvis skärpt tonen har Sveriges utrikesminister hållit fast vid sin linje. Det är nästa presidentval som är viktigt. Inte att Mubarak avgår så snabbt som möjligt. Lena Ag skriver bra om Carl Bildts önskan om "stabilitet".

Till och med inför det senaste dygnets massiva övergrepp på demonstranter håller Bildt en lågmäld ton. Ja, han kräver ett stopp för våldet mot journalister och andra, men ordvalet är ändå försiktigare än hur till exempel Hillary Clinton uttrycker sig. Och efter sitt samtal med den egyptiske utrikesministern fokuserar Bildt fortfarande på valregler för nästa presidentval. Inte på regimens ansvar för våldet mot demonstranterna, inte på att Mubarak måste avgå (ett linje som USA nu driver).

Sverige ingår i EU, men det betyder inte att vi måste tiga. Den brittiske premiärministern David Cameron har till exempel varit tydligare i sin kritik av regimen än Bildt och Reinfeldt. Så här sa Cameron i onsdags enligt The Guardian: ""If it turns out that the regime in any way has sponsored or tolerated this violence, that is completely unacceptable"

När de fem stora EU-länderna dessutom gör gemensamma uttalanden och Catherine Ashtons trovärdighet redan är raserad så måste Sverige kunna vara en tydlig röst för de mänskliga rättigheterna.

Det vill tydligen inte Bildt. Inget krav på en internationell undersökningskommission för att granska regimens ansvar för våldet. Trots att FRA och andra måste kunna ge en tillräcklig bild av säkerhetsapparatens agerande för att ställa ett sådant krav.

"Ju snabbare desto bättre av alldeles uppenbara skäl", skriver Carl Bildt om nya valregler i Egypten. "Ju snabbare desto bättre av alldeles uppenbara skäl" skriver jag om en utrikespolitik grundad på mänskliga rättigheter och demokrati.

Andra om Egypten: AB, DN, Ekot, Exp, SvD, SvD2, SvD3, med flera

Östros har störst trovärdighet

2011-01-28T08:17:00.009+01:00

Vilken socialdemokrat kan utmana Fredrik Reinfeldt som statsminister? Om den frågan avgör partiledarvalet är saken klar. Då blir det Thomas Östros.

Östros har mer statsrådserfarenhet med sina tio år än någon borgerlig politiker. Han kan ekonomi, utbildning, EU, med mera. När Östros använder sin personliga historia och vågar släppa lite på kontrollen vinner han både förtroende och debatter. Första maj-talet på Norra Bantorget 2008 var lysande.

Ändå har Östros inte varit bland storfavoriterna i mediernas bevakning, åtminstone inte förrän Pär Nuder sa kategoriskt nej till valberedningen. En förklaring är kanske rollen som ekonomisk-politisk talesman. Där ingår att stoppa många angelägna förslag.

Gruppen kring Östros har varit stark i (S)-riksdagskansli och det har nog provocerat andra som känt sig överkörda. För min del har jag kritiserat en del av resultaten, men i grunden tror jag på starka finansministrar/ekonomisk-politiska talespersoner, även om de sällan blir populära. Under förra mandatperiodens turbulens hade Östros en stabiliserande roll i partiledningen, det ska man inte heller underskatta.

Den rollen ledar också till kritik för valförlusten. Å andra sidan var Östros framgångsrik som statsråd, en bakgrund som är viktig för att utmana Reinfeldt.

För min del handlar partiledarfrågan om fler saker än trovärdigheten som statsminister, även om den är central. Det är bland annat därför jag gör denna genomgång av det politiska innehållet utifrån fem frågor som är viktiga för mig:

* skattefinansierad välfärd av god kvalitet som bidrar till jämlikhet
* ambitiös miljöpolitik som bidrar till jobb och konkurrenskraft
* bättre uppväxtvillkor i miljonprogrammets hyreshusområden
* en aktiv europapolitik men ett nej till Nato-medlemskap
* mänskliga rättigheter och rättssäkerhet

Thomas Östros argumenterar skickligt för hur en god social välfärd bidrar till ekonomisk tillväxt. Ändå tycker jag att han varit alltför försiktig när det gäller de borgerliga skattesänkningarna. Det är naturligtvis svårt att vinna val på stora höjningar, men oavsett vad (S) föreslagit hade det kallats skattechock av borgerliga politiker och tongivande politiska kommentatorer. Det hade varit bättre att stå för något större skatteintäkter och visa hur de kan gå till fler konkreta förbättringar av skola, vård och äldreomsorg.

När det gäller miljöpolitik tillhör inte Östros de som profilerat sig mest. Han har ändå som näringspolitiker och ekonomisk-politisk talesman haft en konstruktiv roll.

Uppväxtvillkoren i miljonprogrammets hyreshusområden är inte en fråga där jag sett Thomas Östros profilera sig. Där verkar han snarare ha hållit emot rejäla satsningar på ett miljardprogram, liksom företrädaren Pär Nuder. Det förvånar mig, eftersom få saker betyder så mycket för Sveriges ekonomiska möjligheter som att ge unga med utländsk bakgrund en bra start i livet.

I internationella frågor är Thomas Östros ofta lysande. Hans visioner och förslag i europatalen under EMU-kampanjen och hans genomtänkta globala perspektiv på Första Maj har få motsvarigheter bland dagens ledande socialdemokrater. Möjligen saknar jag en tuffare ton mot finansspekulationen. Jag har inte sett någon antydan att Östros skulle vilja öppna för ett Nato-medlemskap.

Slutligen har jag inga tvivel på Östros engagemang för mänskliga rättigheter.

Tidigare inlägg i denna serie:

Mikael Damberg gillar tjänstejobb
Veronica Palm vågar tala miljö
Österberg vill ha kvar den svenska modellen

(Som jag skrivit tidigare: Jag har inte möjlighet att gå igenom allt som de aktuella personerna gjort eller sagt på de här områdena, det får bli en övergripande bedömning. Tar tacksamt emot synpunkter på saker jag missat.)

Andra om Socialdemokraterna: Exp, Folkbladet, Sydsvenskan, Björn Sundin, HBT-Sossen, Roger Jönsson, med flera

Österberg vill ha kvar den svenska modellen

2011-01-27T08:27:00.008+01:00

Min lilla bloggserie om partiledarnamnen i (S) har nu kommit till Sven-Erik Österberg. Vart skulle han leda socialdemokratin?

Österberg kan upplevas som ett tryggt val. Ett samlande namn för ett parti där yngre generationer är präglade av striderna i SSU. En västmanlänning med ordentlig förankring i människors vardag. Hur är det med förmågan att entusiasmera? Med trovärdigheten internationellt?

Här tar jag upp samma fem punkter som i tidigare inlägg, politiska frågor som är särskilt viktiga för mig.

* skattefinansierad välfärd av god kvalitet som bidrar till jämlikhet
* ambitiös miljöpolitik som bidrar till jobb och konkurrenskraft
* bättre uppväxtvillkor i miljonprogrammets hyreshusområden
* en aktiv europapolitik men ett nej till Nato-medlemskap
* mänskliga rättigheter och rättssäkerhet

När det gäller välfärden framstår Österberg som traditionell socialdemokrat. Han accepterar andra driftsformer än de offentliga, men hör inte till de pådrivande för privata lösningar. Som gruppledare i riksdagen har Österberg haft en viktig roll för överenskommelser om (S) budgetalternativ, som jag för min del tycker har saknat tillräckligt mod när det gäller att utmana borgerliga skattesänkningar. Men Österbergs instinkt, här liksom om arbetsmarknaden, är att värna den svenska modellen så som den varit. Bra på många sätt.

Samtidigt finns ett behov av förnyelse för att klara framtidens utmaningar - både på grund av konkurrensen från länder som Kina och på grund av klimathotet. Österberg talar om miljö men är knappast någon av de mest aktiva (S)-politikerna på området. Det kan förstås ändra sig.

I gårdagens riksdagsdebatt ville Österberg satsa på bättre uppväxtvillkor i miljonprogrammets hyreshusområden, bland annat skolorna. Bra, men inte heller detta har varit någon stor profilfråga tidigare. Däremot är det en tillgång att Österberg förstår bruksorterna, något som ofta är frånvarande i Stockholms politiska och mediala kotterier.

Mitt största frågetecken kring Österbergs politik gäller världen utanför Sverige. Han har försvarat svenska kollektivavtal mot EG-domstolens beslut och ställt krav på regeringen att förändra utstationeringsdirektiv med mera. Men var finns de spännande idéerna om hur EU ska utvecklas i en global ekonomi för att värna en god välfärd? Som finansmarknadsminister var Österberg inte särskilt aktiv i EU, i en tid då reglerna för bankerna borde ha skärpts.

Jag uppfattar Österberg som traditionell även i synen på säkerhetspolitiken. Knappast några äventyr med Nato-medlemskap, vilket är bra. Men är han tillräcklig strategiskt för att formulera ett alternativ i tid innan den stora kampanjen för medlemskap sätter igång? Vad gäller Afghanistan har Österberg vad jag förstår varit kritisk till att öka den svenska truppen, en klok inställning.

Slutligen är Österberg en stark förkämpe för fackliga rättigheter, en viktig del av de mänskliga rättigheterna. Däremot blir jag ibland tveksam till hans sätt att uttrycka sig om att ingrepp i personlig integritet är nödvändigt i kampen mot terrorismen. Så kan det vara ibland, men det gäller att hitta en balans och inte driva iväg mot alltför populistiska förslag.

(Som jag skrivit tidigare: Jag har inte möjlighet att gå igenom allt som de aktuella personerna gjort eller sagt på de här områdena, det får bli en övergripande bedömning. Tar tacksamt emot synpunkter på saker jag missat.)

Andra om (S): SvD, SVT, Högbergs tankar, Martin Moberg, med flera

Mikael Damberg gillar tjänstejobb

2011-01-25T08:33:00.012+01:00

Jag ser att Ulf Bjereld upprepar påståendet att det är tunt med partiledarämnen för (S). Det håller jag inte med om. [UPPDATERING Ulf Bjereld påpekar i en kommentar här nedan att det inte var så han menade i intervjun.]

Alla socialdemokratiska partiledare i modern tid har utvecklats under sin ordförandetid. Erlander, Palme, Carlsson, Persson - ja Sahlin också fast tiden blev kort. Och vem visste att Anna Lindh skulle bli så framgångsrik och populär som utrikesminister när hon utsågs år 1998?

Därför bör man inte avfärda dagens namn så svepande som till exempel Aftonbladets ledarsida gjort. Människor utvecklas och har andra sidor än dem som politisk position och medielogik hittills tvingat dem att visa fram.

Med detta sagt går jag över till namn nummer två i mitt enkla försök till politisk analys. Mikael Damberg.

Jag har för min del satt upp fem områden som särskilt viktiga:

* skattefinansierad välfärd av god kvalitet som bidrar till jämlikhet
* ambitiös miljöpolitik som bidrar till jobb och konkurrenskraft
* bättre uppväxtvillkor i miljonprogrammets hyreshusområden
* en aktiv europapolitik men ett nej till Nato-medlemskap
* mänskliga rättigheter och rättssäkerhet

Mikael Damberg är ordförande för Stockholms läns partidistrikt, där flera ledande politiker profilerat sig på en större roll för marknadslösningar i valfärden och inte velat återställa borgerliga skattesänkningar. Jag tänker till exempel på Ilija Batljan och Helene Hellmark Knutsson. Själv har Mikael Damberg varit försiktigare och mer intellektuell i sitt resonemang till exempel om skattenedsättningar för hushållstjänster. Jag är ändå tveksam till Dambergs vilja att gå till val på de skattehöjningar som jag tror välfärden behöver. Särskilt i en tid av stor befolkningsökning där många står utanför arbetsmarknaden.

Som SSU-ordförande engagerade sig Mikael Damberg starkt för miljöfrågorna. I riksdagen har han inte haft miljö som ansvarsområde, men jag tror han har en god grundinställning till ambitiös miljöpolitik som en drivkraft för jobb och tillväxt.

Damberg förstår också villkoren för ungdomar i miljonprogrammet och har engagerat sig för en mer jämlik skola (ett område där han har stora kunskaper och verkligen ger Jan Björklund en match).

Europapolitiken skulle bli tydligare med EU-vännen Damberg som ordförande. Säkerhetspolitiken och Nato har jag inte hört honom tala om på länge och det ingår inte heller i hans politiska uppdrag. Det är ett område där alla partiledarämnen borde vara tydliga med ett nej till Nato-medlemskap.

Mikael Damberg har stora internationella kunskaper sedan sin tid som SSU-ordförande. Han har drivit frågor om mänskliga rättigheter både internationellt och Sverige. Det gäller inte minst kvinnors situation i förtryckande miljöer, där han gjort viktiga insatser bland annat som ordförande för Fadime Sahindahls minnesfond.

På flera av dessa fem områden gillar jag alltså Mikael Dambergs politiska inriktning. Mitt frågetecken gäller viljan att föreslå den skattefinansiering som behövs för en rättvis välfärd i framtiden.

(Slutligen, som jag skrev förra gången: Jag har inte möjlighet att gå igenom allt som de aktuella personerna gjort eller sagt på de här områdena, det får bli en övergripande bedömning. Tar tacksamt emot synpunkter på saker jag missat.)

Andra om Socialdemokraterna: AB, DN, DN2, Exp, Exp2, Rapport, SvD, SvD2, Helle Klein, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, med flera

Veronica Palm vågar tala miljö

2011-01-24T08:19:00.012+01:00

Valet av ny partiledare för Socialdemokraterna är också ett val av politisk inriktning. Rådslag och partikongresser i all ära, men den person som leder partiet har stort utrymme att forma politiken.

Det är inte alldeles enkelt att veta vart de aktuella namnen vill leda socialdemokratin. Flera ägnar sig åt riskminimering.

Jag tänkte ändå göra ett försök utifrån fem frågor som är viktiga för mig. Det är naturligtvis ett personligt val vilka områden man vill lyfta fram. Tidigare har jag skrivit om objektiva kriterier som att partiordföranden bör sitta i riksdagen.Förhoppningsvis får politikens innehåll också plats när partidistrikten ska diskutera namnen.

De frågor jag valt är:

* skattefinansierad välfärd av god kvalitet som bidrar till jämlikhet
* ambitiös miljöpolitik som bidrar till jobb och konkurrenskraft
* bättre uppväxtvillkor i miljonprogrammets hyreshusområden
* en aktiv europapolitik men ett nej till Nato-medlemskap
* mänskliga rättigheter och rättssäkerhet

Jag börjar med Veronica Palm, delvis därför att hon är föredömligt tydlig med vad hon tycker vilket gör saken enklare.

Inför det senaste valet fanns en tydlig skillnad mellan Socialdemokraterna centralt och företrädarna i Stockholm stad. Veronica Palm liksom Carin Jämtin var hårdare i sin kritik av hur privata företag plockar ut vinster från vård, skola och omsorg samtidigt som bristerna är stora. Veronica Palm stod också upp för att skatterna behövs som finansiering av välfärden.

Den socialdemokratiska tillväxtdebatten sedan valet (delvis påverkad av Prime) har handlat alltför lite om hur en ambitiös miljöpolitik kan bidra till svensk konkurrenskraft när länder som Kina bygger ut snabbtåg och förnybar energi. Därför var det glädjande att Veronica Palm nyligen i Aktuellt i Politiken vågade stå för de gröna skatter som socialdemokratiska regeringar varit ledande i att ta fram.

Att bo i Högdalen är inte fel om man ska förstå de sociala skillnaderna i dagens Sverige. Veronica Palm vill ge mer pengar till skolor i ekonomiskt svaga områden, och även om jag inte hört henne föreslå något stort statligt miljardprogram för miljonprogrammet så ser hon dagens orättvisor tydligt.

När det gäller EU är jag osäker på var Veronica Palm står. Däremot har jag svårt att tänka mig att hon skulle leda Sverige in i Nato som partiordförande, en fråga som är mer brännande för tiden fram till 2020 än vad kanske många tror.

Veronica Palm har ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter, som märks bland annat i synen på flyktingpolitiken (även om jag inte alltid håller med henne där).

De politiska kriterierna är inte det enda som avgör vem som är bäst partiledare, men nog uppfyller Veronica Palm det mesta av den inriktning jag skulle vilja se att Socialdemokraterna hade på dessa fem områden.

(Jag har inte möjlighet att gå igenom allt som de aktuella personerna gjort eller sagt på de här områdena, det får bli en övergripande bedömning. Tar tacksamt emot synpunkter på saker jag missat.)

Andra om Socialdemokraterna: AB, DN, DN2, Ekot, Exp, Exp2, SvD, Folkbladet, SvD, HBT-Sossen, Helle Klein, Högbergs tankar, Peter Andersson, med flera

Varför Nuder?

2011-01-23T09:47:00.021+01:00

Minnet är kort. År 2006 var många kritiska till Pär Nuder bland annat för hans agerande som finansminister. Nu har tiden gått och ett liknande missnöje verkar finnas med dagens ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros.

Delvis ligger detta i rollen att säga nej till reformer som kostar pengar. Ändå var kritiken mot Pär Nuder bredare än så. Han förknippades med Göran Perssons hårdhänta styre och med en politisk kultur som stängde ute istället för att hålla samman. Rättvis eller orättvist, det får var och en bedöma.

Däremot tror jag det är viktigt med en öppen diskussion om alla aktuella personer. Jag återkommer de närmaste dagarna till en analys av partiledarnamnens politik, men när Pär Nuder nu lanseras så hårt är det värt att ställa frågan: vad är mervärdet för socialdemokratin?

Pär Nuder sitter inte i riksdagen. Det är en begränsning för en oppositionsledare. Vilka egenskaper har han som uppväger detta i förhållande till andra kandidater?

Det är ingen tvekan om att Pär Nuder har lång regeringserfarenhet. Detta delar han med till exempel Thomas Östros och Morgan Johansson, som bägge sitter i riksdagen.

Pär Nuder kan internationell politik, även om jag inte delar hans syn på till exempel Mellanöstern. Riksdagsledamöter som Mikael Damberg, Thomas Östros, Håkan Juholt och Morgan Johansson har också stora internationella kunskaper.

När det gäller kunskaper om ekonomi är både Nuder och Östros duktiga. Man ska inte heller underskatta Veronica Palm med flera i riksdagens utskott.

Talar man om personliga egenskaper, som utstrålning och förmåga att lyssna, tycks till exempel Veronica Palm få bättre betyg än Pär Nuder.

Slutligen, när det gäller att hålla ihop socialdemokratin, så är Pär Nuder fortfarande en kontroversiell person. Här har Österberg större förutsättningar, eller en kombination av Damberg och Palm med Österberg kvar som gruppledare.

När jag lägger ihop alla dessa faktorer är det svårt att se varför Pär Nuder skulle vara så mycket bättre än till exempel Thomas Östros eller Mikael Damberg att det kompenserar bristen på riksdagsplats.

Men visst. Kampanjgruppen är stark och skicklig. Räcker det? Och vad betyder det i så fall för förmågan att locka inte minst kvinnliga väljare år 2014?

(För övrigt anser jag att Pär Nuder liksom andra aktuella namn bör redovisa för valberedningen vilken kritik som kan dyka upp senare. Till exempel när det gäller Nuders centrala roll för avvisningen av de två egyptierna år 2001.)

Andra om Socialdemokraterna: AB, AB2, AB3, DN, DN2, DN3, Exp, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SVT, Björn Sundin, Högbergs tankar, Johan Westerholm, Johanna Graf, Peter Andersson, Rapport, Roger Jönsson, Sandro Wennberg, med flera

Informera utrikesnämnden om Nato

2011-01-20T09:32:00.002+01:00

Sten Tolgfors gav andra svar om Sverige och Natos försvarsplanering på pressträffen i Sälen än vad Carl Bildt gjort på denna blogg. Det här är en avgörande fråga för svensk säkerhetspolitik. Att inte regeringen informerat utrikesnämnden eller ens Socialdemokraternas ledning strider mot svensk tradition. Fredrik Reinfeldt måste se till att så sker.

Här en utskrift av mina frågor på pressträffen och Sten Tolgfors svar. Jag har redigerat bort enstaka ord för bättre läsbarhet, utan att det ändrar innebörden. Se pressträffen på Folk och Försvars hemsida för den exakta ordalydelsen.

Mats Engström (ME): Jag har en fråga för klarläggande om övningar i Sveriges närområde, särskilt när det gäller Baltikum. Nato har ju upprättat försvarsplanering och där ingår också att öva. Var går gränsen för Sveriges deltagande i den typen av övningar? När det gäller Natos försvarsplaner, som även sägs innehålla svenskt territorium: Har det skett några kontakter mellan svenska representanter och Nato vad gäller möten och andra typer av samtal?

Sten Tolgfors (ST: Försvarsplanering tillhör det mest hemliga som länder har. Du kommer inte att få någon vidlyftig diskussion om Sveriges försvarsplanering. Jag kan säga följande.

I mars månad satte en ny försvarsplanering igång. Den hade i praktiken legat nere eller gått på sparlåga under väldigt många år. Den måste bygga på inriktningsproppen och det försvaret som finns där, och på det säkerhetspolitiska ingångarna. Nu pågår det arbetet.

Jag är också glad att du nämnde Natos strategiska koncept. Jag noterar en liten underlighet i vår debatt hittills, att man först säger varför pratar ni så mycket om EU-medlemskapet, ni har format en solidaritetsförklaring, det är ju inte artikel 5, det är inte Nato. Nej det är korrekt.

Samtidigt säger man att artikel 5 har urholkats, att vi inte kan lita på det så mycket i närområdet längre. Jag menar att det är fel. Nato-toppmötet och det strategiska konceptet underströk det. Nato har hittat en balans mellan krishantering och organisationen för militär kärnsäkerhet, artikel 5. Nu blir det tydligt engagemang och ansvar också i vårt närområde. Det påverkar också Sveriges säkerhet och är därmed bra.

ME: Var går gränsen för medverkan i den här typen av övningar och hur har det varit med kontakterna om de konkreta planerna?

ST: Jag kommer såklart inte att svara på fråga nummer två, oavsett i vilken riktning...

ME: Carl Bildt har sagt att ni inte haft några kontakter.

ST: OK, men det vill jag inte svara på.

Sverige är inte med i artikel 5 men vi bygger säkerhet tillsammans med andra. I övrigt så…För mig är inte det viktiga att rita en box eller en låda och säga utanför det där kan vi inte var med. Vi är militärt alliansfria, vi ingår inte i artikel 5, men vi bygger säkerhet tillsammans med andra och våra grannar.

Nato-besluten förändrar svensk försvarspolitik

2011-01-18T13:06:00.017+01:00

Mycket har hänt på ett år som påverkar svensk försvarspolitik. Sedan förra Folk och Försvar-konferensen i Sälen har vi bland annat sett:

* Nytt strategiskt koncept för Nato

* Tydligare rysk upprustning (Mistral-köp med mera)

* Ytterligare övergrepp i Ryssland och Vitryssland

* Fortsatta motsättningar om Iran

* Terrordåd i Sverige

* Förändringar i Nordafrika

* Nya exploateringsplaner för råvarorna i Arktis

* Gemensamma utrikestjänst inom EU

* Förslag om att vissa länder inom EU ska gå före på försvarsområdet

Här tänkte jag ta upp två särskilda frågor som påverkar svensk försvarspolitik men som diskuteras alltför lite:

Natos försvarsplanering för Baltikum. För ett år sedan var de baltiska länderna mycket oroade, efter Georgienkriget. Sedan dess har de fått återförsäkringar från Nato som gör dem lugnare.

En del är de konkreta försvarsplanerna för Baltikum som tagits fram under 2010. Där planerar Nato för att använda svenskt luftrum, enligt medieuppgifter: "Nato is now finalising contingency plans for the Baltic (involving big land reinforcement via Poland, an American carrier battle group in the Atlantic, and some use of Swedish air space” skrev Edward Lucas i The Economist.

Detta verkar också militärt trovärdigt, till exempel utifrån den läsvärda rapport som Krigsvetenskapsakademin har tagit fram.

Förra året hade Folk och Försvar en scenarieövning om EU:s solidaritetsklausul. Läget är annorlunda nu genom Natos försvarsplaner. Vad betyder det för Sverige? Det hörde jag inte försvarsministern säga något i sitt tal.

En annan del av Natos återförsäkring till balterna är övningar kopplade till försvarsplanerna. Sådana ska genomföras under 2011 sa Jamie Shea. Hur påverkar det Sverige? Ska vi vara med? Sten Tolgfors gav inga besked på pressträffen igår om gränserna när det gäller övningar kopplade till artikel 5. En ytterligare aspekt är Natos patrullering av baltiskt luftrum som ju folkpartister vill att Sverige ska delta i.

Det är naturligt att Nato vill kunna försvara sina medlemmar, men Sverige bör inte vara med i det som gäller artikel 5. Vi är inte medlemmar av Nato utan av EU som kan bistå sina medlemsländer på många andra sätt vid en kris. Det gäller att se riskerna för ett militärt alliansfritt land som deltar i färdiga försvarsplaner – det är viktigt både för den som vill ha medlemskap och för oss som inte vill ha det. Jag hoppas att alliansen trots sin Nato-vänlighet säger nej till automatik i användningen av svenskt luftrum. Nato måste planera för andra alternativ även om de är militärt svårare.

Jag tar inte upp detta därför att jag tror att en militär konflikt i Baltikum är sannolik. Det skulle ha ett högt pris för Ryssland, både politiskt och ekonomiskt.. Men Rysslands upprustning och Natos planer gör det nödvändigt att förhålla sig till utvecklingen, för försvarsberedningen och för andra. Det kan handla om oklara lägen där det påstås ske övergrepp mot rysktalande snarare än om regelrätta invasioner av Georgien-typ.

Den andra frågan jag vill ta upp är Natos beslut på toppmötet i Lissabon att utveckla ett gemensamt missilförsvar i Europa, framför allt i ljuset av konflikten om Irans atomprogram. Jamie Shea tog upp det diplomatiskt i går och nämnde att missilförsvar är ett av de aktuella områdena för det fördjupade samarbetet med partnerländerna. USA:s Robert Bell var hårdare på Folk och Försvars seminarium 2 december: alliansfria länder kan inte få samma skydd som Nato-medlemmar mot till exempel en framtida attack från Iran.

Också här finns det risker. Lösningen på Iran-konflikten är snarare gemensam säkerhet i Mellanöstern än nya robotförsvar. Men den här utvecklingen sker och svensk försvarspolitik behöver förhålla sig till den. Vi är dessutom en del i EU:s gemensamma utrikespolitik gentemot Iran. Skulle förhandlingarna misslyckas och konflikten trappas upp kan flertalet EU:s länder ha ett missilförsvar att gömma sig bakom när de driver en hård linje om Iran. Sverige behöver förbereda sig för ett sådant läge. Hur ser regeringen på det? Oppositionen? Detta blir en viktig fråga för försvarsberedningen att analysera.

Ytterligare ett beslut på Nato-toppmötet gällde kärnvapnen. Jamie Shea konstaterade igår att Nato tänker behålla kärnvapen så länge de existerar.

Natos kärnvapenpolitik är ett av flera skäl varför Sverige fortfarande bör stå utanför alliansen. Vi står dessutom friare från USA:s utrikespolitik. Sverige har större handlingsfrihet vid en kris i vårt närområde, åtminstone inledningsvis vilket är nog så viktigt.

De som vill ha ett Nato-medlemskap bör stå för det öppet och förklara hur de ser på Natos försvarsplanering, på missilförsvaret och på kärnvapnen. Men vi som vill ha ett aktivt Sverige utan medlemskap i militäralliansen behöver också förnya vårt tänkande.

Jag har tagit upp några preliminära förslag i den riktningen om vad Sverige behöver:

Bred utrikespolitik grundad på gemensam säkerhet där konfliktförebyggande har en central roll, liksom global utveckling, miljö, råvaror etc.

Tydlig linje om åtskillnad EU-Nato vad gäller territorialförsvar och krishantering. Trots EU:s solidaritetsklausul är Natos artikel 5 grunden för alliansmedlemmarnas försvar. EU behöver egen planering för krishantering.

Trovärdig försvarsförmåga vid inledningen av en kris i vårt närområde, genom större betoning av nationellt försvar och större anslag än i det senaste rödgröna budgetförslaget, till exempel förmåga att försvara Gotland. Dessutom behöver marinen insatsberedda stridsfartyg, som till exempel Håkan Juholt argumenterade för igår.Kanske också nationella möjligheter att stå emot taktiska missiler, till exempel genom köp av Patriotsystem.

En stark och självständig underrättelsetjänst för att kunna bedöma till exempel oklara situationer på andra sidan Östersjön utan att vara beroende av Nato-länderna.

Bättre inhemsk krisberedskap och motståndskraft mot nya typer av hot.

En genomtänkt syn på Sveriges förhållande till Natos missilförsvar för Europa vad gäller ballistiska missiler och vad det innebär till exempel för svenskt agerande inom EU vad gäller Iran.

Andra om försvarspolitiken: AB, DN, Ekot, Exp, SvD, SvD2, Försvar och Säkerhet, Håkan Juholt, Jytte Guteland, Klart Skepp!, Staffan Danielsson, med flera

Vem kan man lita på?

2011-01-17T16:00:00.007+01:00

Det har hänt mycket sedan Folk och Försvar höll konferens för ett år sedan. Inte minst i Östersjöområdet.

"2010 was a good year for Nato", sa Jamie Shea från militäralliansen i dag. Det illustrerar hur många nya beslut som Nato tog inför och under toppmötet i Lissabon. Bland annat om försvarsplanering för Baltikum och om missilförsvar.

Dessa beslut, liksom Rysslands upprustning, förändrar Sveriges säkerhetspolitiska läge. Att diskutera det är en viktig del av försvarspolitikens demokratiska förankring.

Ändå lägger regeringen Reinfeldt ut dimridåer. Carl Bildt förnekar kategoriskt att Sverige har haft några kontakter med Nato om försvarsplaneringen för Baltikum, trots att medieuppgifter anger att Nato tänker använda svenskt territorium.

När jag ställer liknande frågor till Sten Tolgfors här i Sälen får jag andra svar. Försvarsministern vill inte säga något om kontakterna med Nato om försvarsplaneringen. Inte heller dra någon gräns om vilka övningar Sverige kan delta i.

Det är en sak att detaljer om militär planering är hemliga. Något annat att ge motstridiga besked om centrala frågor i säkerhetspolitiken. Kan inte Bildt och Tolgfors komma överens borde statsministern ge ett tydligt besked om Sveriges relation till Natos försvarsplanering

Andra om försvarspolitik: DN, SvD, Johan Westerholm, Lars Gyllenhaal, Staffan Danielsson, Sten Tolgfors, med flera

Vi behöver både samarbete och nationellt IT-försvar

2011-01-16T17:40:00.012+01:00

Cyberhot och terrorism är teman på Folk och Försvars första dag i Sälen. Cecilia Malmström lanserar EU:s planer för ökad samordning och föreslår närmare samarbete med Nato. Håkan Juholt presenterar en läsvärd socialdemokratisk rapport om ökad IT-säkerhet.

Håkan Juholt har lyft fram cyberhot länge. Han har en rad bra förslag om vad vi som individer bör göra, hur Sverige ska höja sin beredskap och vilket internationellt samarbete som behövs. Ett av de viktigaste förslagen är att klara ut ansvaret. Juholt vill helst se att det ligger hos Statsrådsberedningen i regeringen och hos Myndigheten för Skydd och Beredskap, MSB.

Cecilia Malmström tar upp en rad viktiga frågor där EU kan göra mer. Det är bra att kommissionen agerar när det går trögt hos Catherine Ashton och hennes utrikestjänst. Dessutom ligger många av åtgärderna inom kommissionens ansvarsområde. Däremot är det olämpligt av en EU-kommissionär att ägna sig åt slängar om nationell politik, i det här fallet om synen på Nato.

Märkligt bara att frågan om Wikileaks nästan bara behandlas som ett säkerhetsproblem för USA. Det har ju bara gått en dryg månad sedan it-attacker mot servarna i Sverige där Wikileaks lade upp material. Det är inte bara klassiska skurkstater som kan angripa svenska mål.

Angreppen mot Wikileaks-servrarna illustrerar att Sverige behöver en självständig nationell förmåga att möta cyberhot. Samarbete med EU, ja. Med Nato - kanske, inom vissa gränser. Men vi behöver själva kunna stå emot angrepp även från Nato-länder.

När det gäller extremism var det bra att Säpo-chefen talade om olika typer: vit makt, autonoma, islamistisk. Liksom att han varnade för att pendeln nu kan slå över med krav som att polisen ska övervaka Facebook.

Andra om Folk och Försvar: DN, DN2, Exp, SvD, Annicka Engblom, Chefsingenjören, Försvar och Säkerhet, Håkan Juholt, Wiseman´s Wisdoms , Inger Fredriksson, Voter, med flera

Modernt alternativ till Nato-medlemskap

2011-01-15T20:07:00.007+01:00

Folk och Försvars rikskonferens sätter igång den säkerhetspolitiska debatten lika säkert som det finns snö i fjällen. Sten Tolgfors annonserar ökad samordning med Nato-länder som Tyskland. Det sparar pengar, men innebär också att Sverige överger försvarsförmåga som är viktig för vår självständighet.

De här gradvisa stegen mot Nato-medlemskap är farliga. Regeringen för in oss i ett Nato-beroende, kanske för att så småningom framställa medlemskapet som oundvikligt. Sten Tolgfors har beskrivit det nordiska försvarssamarbetet som en väg till Nato, enligt den amerikanska ambassadens rapportering.

Under tiden riskerar vi ett vakuum där Sverige till exempel ingår i Natos försvarsplanering för Baltikum utan några garantier för vårt eget försvar. Bloggen Wiseman´s Wisdoms har ett välskrivet inlägg om oklarheterna kring försvarsgarantier och EU:s solidaritetsklausul.

Denna gång tänkte jag inte i första hand argumentera mot regeringens smygväg till alliansen. Istället skriver jag ned några rader kring ett modernt alternativ till Nato-medlemskap. Jag är den förste att medge att det är ofärdiga tankar, men jag tror det är viktigt att resonera om detta i en tid av stora omvärldsförändringar.

Argumenten för att stå utanför Nato håller. Sverige kan driva nedrustningsfrågorna hårdare (om den politiska viljan finns). Vi står friare från USA:s utrikespolitik. Sverige har större handlingsfrihet vid en kris i vårt närområde, åtminstone inledningsvis vilket är nog så viktigt.

Däremot har det skett förändringar som jag inte tycker att vi motståndare till Nato-medlemskap tagit till oss tillräckligt.

En sådan förändring är den ryska militära upprustningen och Natos svar genom konkret försvarsplanering för de baltiska länderna. Sveriges geografiska läge gör vårt territorium strategiskt viktigt, vilket blir tydligt genom uppgifterna att Natos planer innebär överflygningar av vårt land vid en kris på andra sidan Östersjön.

En annan faktor är Natos beslut att utveckla ett gemensamt missilförsvar i Europa, och de påtryckningar höga amerikanska militärer utövar om att alliansfria länder inte kan få samma skydd som Nato-medlemmar mot till exempel en framtida attack från Iran.

Ytterligare förändringar är EU:s solidaritetsklausul, förslag inom EU om att vissa länder ska gå före i försvarssamarbetet, kampen om råvaror i Arktis, med mera.

Ett modernt alternativ till Nato-medlemskap behöver analysera denna typ av förändringar bättre än hittills. Några möjliga inslag:

Bred utrikespolitik grundad på gemensam säkerhet där konfliktförebyggande har en central roll.

Tydlig linje om åtskillnad EU-Nato vad gäller territorialförsvar och krishantering. Trots EU:s solidaritetsklausul är Natos artikel 5 grunden för alliansmedlemmarnas försvar. EU behöver egen planering för krishantering.

Trovärdig försvarsförmåga vid inledningen av en kris i vårt närområde, genom större betoning av nationellt försvar och större anslag än i det senaste rödgröna budgetförslaget, till exempel förmåga att försvara Gotland.

En stark och självständig underrättelsetjänst för att kunna bedöma till exempel oklara situationer på andra sidan Östersjön utan att vara beroende av Nato-länderna.

Bättre inhemsk krisberedskap och motståndskraft mot nya typer av hot.

En genomtänkt syn på Sveriges förhållande till Natos missilförsvar för Europa och vad det innebär till exempel för svenskt agerande inom EU vad gäller Iran.

Längre än till dessa punkter hinner jag inte ikväll. Det ska bli intressant att se i vad mån frågor som Natos försvarsplanering och missilförsvar får plats på konferensen i Sälen - både hos Natovänner och motståndare till medlemskap.

[UPPDATERING: För övrigt tycker jag det är svagt av Cecilia Malmström att ägna sig åt inrikespolitiska slängar i en artikel om det viktiga ämnet cyberbrott. Sådan polemik bör inte en EU-kommissionär ägna sig åt.]

Andra om försvarspolitik, Folk och Försvar: Chris Andersson, Försvar och Säkerhet, Lars Gyllenhaal, med flera

Ibrahim Baylan förstår inte allvaret

2011-01-14T08:05:00.007+01:00

Jag hade tänkt skriva om annat idag. EU-kommissionens brutala program för lönesänkningar och sämre pensioner. Putins övergrepp på den ryska oppositionen. Eller de politiska journalisternas tystnad när Moderaterna än en gång gör något helt annat än de profilerade sig på i valrörelsen.

Men eftersom Ibrahim Baylan igår verkade avfärda förslag om egna etiska riktlinjer för (S) måste jag ta ett varv till om Prime-affären.

Visst är det bra att sätta press på andra partier och försöka få fram gemensamma riktlinjer för PR-bolagen. Oddsen att lyckas är nog inte så stora med tanke på Moderaternas vägran att redovisa partiets bidragsgivare. Chansen skulle öka om (S) gick före med egna riktlinjer. Det skulle också ge fördelar när nästa skandal förr eller senare dyker upp - kanske hos ett borgerligt parti.

Rebellabloggen skriver klokt om varför det behövs riktlinjer så jag ska inte gå djupare i den argumentationen här. Men det som oroar mig mest är att Socialdemokraternas partisekreterare inte verkar inse allvaret i det som hänt.

För det värsta är faktiskt inte att Niklas Nordström med flera uppträtt som (S)-debattörer finansierade av Svenskt Näringsliv, även om det är illa nog.

Det som kan skada socialdemokratin allra mest är att Prime PR erbjudit värdefulla gåvor och måltider till socialdemokrater som har eller vill ha offentliga uppdrag. Det handlar om relationer där bolaget i åtminstone ett dokumenterat fall haft ekonomisk nytta av kontakterna. Kanske är omfattningen betydligt större.

Socialdemokraterna har hittills haft tur att inte nyhetsredaktionerna grävt djupare i denna del av Primegate. Den turen varar inte för evigt. Dessutom är det inte bra för något parti att vara utsatt för försök till olämplig påverkan.

Att ducka och tro att Prime-historien försvinner är en farlig taktik. Ibrahim Baylan måste se till att Socialdemokraterna tar initiativet, reder ut Prime-härvan och skaffar sig etiska riktlinjer för PR-bolagen.

Andra om Primegate: VF, Bios Politicos, Lena Sommestad, Röda Berget, Peter Andersson, Sandro Wennberg, med flera

Primegate fortsätter

2011-01-13T07:58:00.008+01:00

Det som hittills är känt om PR-företagens hemliga påverkan på politiska partier är bara toppen av ett isberg. Andra länder har länge haft en intensiv diskussion om större öppenhet och bättre etiska riktlinjer. Att kalla den svenska debatten om denna viktiga samhällsfråga för "fraktionsstrider" är ett villospår.

Niklas Nordström med flera har uppträtt som (S)-debattörer utan att berätta om finansieringen från Svenskt Näringsliv. Dessutom är det som hittills kommit fram bara en del av Primes verksamhet. Mejl från Prime PR till (S)-politiker i Stockholms län visar hur stora delar av debatten om storstadsväljarna år 2009 och första halvan år 2010 också styrdes från Slussplan. En debatt som många medier tog till intäkt för att skriva om splittring inom (S) strax före valet. Vem som finansierade Primes deltagande i denna debatt är okänt.

Så här skrev till exempel Niklas Nordström till Ilija Batljan, Helene Hellmark Knutsson och Anders Johansson den 27 oktober 2009:

Subject: Jag är intervjuad av GP om S och storstaden. Och Sahlin. Rätt nivå;-)

Hej!

Bra intervju i GP som efterspel på vår artikel. Sen var jag på Östermalms s-förening igår. Hade mkt låga förväntningar på mötet, men de ville höra min syn på att vinna Sthlm och diskutera vår debattartikel. Trodde mest det skulle bli gnäll och klagan. Döm om min förvåning när det i diskussionen blir superstor uppställning kring min/vår syn på S i Sthlms regionen och hur vi måste förändras.

Det kom många liknande inspel som vi skrivit i artikeln och stor frustration över partiet nationellt och AK. De var förtvivlade över bristande insikter från AKs och Stadshusets ledning om behovet att politiken måste förändras och de förstod överhuvudtaget inte hur man kan gå till val på 60 öres skattehöjning.

Med andra ord – det finns mycket djupare insikter om problemet lokalt i Sthlms Ak än vi kanske förstår. För mig var det en överraskning hur stort avståndet är mellan föreningarna och AK/fullmäktigegruppen.

Era reaktioner?

Niklas Nordström

Prime

(allmän handling hos Sundbybergs kommun)

Prime PR är ett av flera företag som inte berättar om sina kunder. En annan (S)-debattör, Stig-Björn Ljunggren, har spelat ned Primeaffären. Det framgår sällan att han är knuten till Grayling. När Stig-Björn Ljunggren författar valkompasser åt svenska medier eller framträder som debattör kunde det vara bra att veta vilka kunder Grayling har - till exempel när det gäller privat finansiering av välfärden.

Så kan man fortsätta. Hemlighetsmakeriet kring PR-företagens kunder skapar problem för politiska partier, för medier och för de många duktiga personer som arbetar på bolagen. Därför behöver Sverige större öppenhet. Jag skriver i det senaste numret av Aktuellt i Politiken om varför det skulle gynna Socialdemokraterna att gå före i det arbetet.

Och bara för tydlighetens skull: själv hade jag ingen del i SSU:s interna strider på 1990-talet. Däremot har jag skrivit om lobbyism i många år. Aftonbladets avslöjande om Primegate är unikt eftersom det är så svårt att få insyn i PR-bolagen. Bristen på debatt i andra svenska medier så här långt är oroande. Därför är det bra att Publicistklubben ordnar diskussion i ämnet den 17 januari.

Andra om Primegate: AB, AB2, med flera

Thomas Östros och Åsa Westlund?

2011-01-11T11:19:00.013+01:00

Det finns mycket klokt i dagens AB-ledare av Karin Pettersson. Socialdemokraterna gör ett misstag om partiet väljer Sven-Erik Österberg som en kompromiss för att få lugn och ro.

Österberg har många kvaliteter, men är ett osäkert kort i andra frågor som internationell politik. Han måste övertyga om att han kan vinna en valrörelse mot Fredrik Reinfeldt EU-året 2014, annars är risken att det går illa.

Däremot håller jag inte med om att det saknas starka kandidater bland de namn som nämns. Problemet är snarare det ensidiga fokuset på partiledaren, inte på helheten i ledningen.

Kommunalrådet Lennart Holmlund är en av de (S)-politiker som föreslagit en man och en kvinna i den nya partiledningen. Det kan ske till exempel genom en ny post som vice partiledare. En annan möjlighet är att dagens partisekreterare Ibrahim Baylan får ett nytt tungt uppdrag och att en kvinna ersätter honom, ifall partiordföranden blir en man.

Med ett sådant upplägg finns mer spännande kombinationer än dagens debatt enbart om partiledare. Till exempel Anneli Hulthén och Mikael Damberg. Stefan Löfven och Eva Nordmark. Veronica Palm och Håkan Juholt. Thomas Östros och Åsa Westlund. Eller andra sätt att lägga ett sådant pussel med de många duktiga både män och kvinnor som finns.

För övrigt verkar kampanjen för Pär Nuder mer seriös än vad Katrine Kielos raljerande skrev i Aftonbladet nyligen. Nuder är en skicklig politiker, men det fanns också skäl varför motståndet var starkt inför förra partiledarvalet. Om Pär Nuder seriöst vill bli partiledare bör han liksom andra kandidater redovisa för valberedningen vilka obehagliga överraskningar som kan dyka upp senare - till exempel om hans centrala roll för avvisningarna av två egyptier år 2001.

[UPPDATERING: Intervjun med Sven-Erik Österberg i onsdagens DN visar att partiledarfighten nu går in i ett avgörande skede.]

Andra om partiledarvalet: AB, DN, Exp, SvD, SvD2, SvD3, Sydöstran, HBT-Sossen, Högbergs tankar, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, med flera

Journalistförbundet kritiserar källjakten

2010-12-23T15:45:00.003+01:00

Makthavare.se och Dagens Opinion "trampar snett" i sin jakt på källor i Prime-historien. Det säger Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén i ett uttalande i dag. De bägge sajterna "borde medverka till att källorna skyddas istället för att lägga sin kraft på att jaga och avslöja dem", säger hon.

Uttalandet innehåller också ett klokt generellt resonemang om riskerna med att forska efter källor i en värld där det blir allt svårare för medier att skydda sina uppgiftslämnare. Agneta Lindblom Hulthén konstaterar:

"Att medier jagar andra mediers källor drabbar hela branschen i allmänhet och journalistkårens trovärdighet i synnerhet."

Tydligen är inte Martin Ahlquist på tidskriften Fokus lika bekymrad. Makthavare.se ges ut "i samarbete med Fokus". När jag frågar om samarbetet och den aktuella publiceringen svarar Martin Ahlquist så här:

"Makthavare bedriver sitt arbete självständigt men som ansvarig utgivare har jag givetvis det yttersta ansvaret för att innehållet lever upp till högt satta publicistiska och moraliska krav. Informationen om hur uppgifterna läckte är i högsta grad relevanta i den löpande beskrivningen om maktkampen inom S."

Andra om Primegate: med flera

Utmärkt val av EU-ambassadör

2010-12-22T11:48:00.003+01:00

Det händer mycket så här strax före jul. Regeringen har nu utnämnt en ny EU-ambassadör i Bryssel efter Christian Danielsson som gått till ett toppjobb i EU-kommissionen.

Valet föll på Dag Hartelius, för närvarande ambassadör i Polen.

Det är ett utmärkt val. Jag hade förmånen att få samarbeta med Dag Hartelius under min tid på UD. Hans analytiska förmåga och strategiska blick kommer att göra stor nytta för Sverige i Bryssel.

Men har de Let´s Dance i Belgien?

Nu har Primegate blivit riktigt obehagligt

2010-12-22T10:32:00.010+01:00

Sajterna Makthavare.se och Dagens Opinion publicerar i dag uppgifter om hur material från Prime PR kommit till Aftonbladet. Dagens Opinion i synnerhet ger en detaljerad bild av hur den påstådda källan på Prime nu ska sättas åt.

Det här sättet att jaga Aftonbladets uppgiftslämnare för historien till en helt ny nivå. Oavsett vilka övriga personer som varit inblandade så har någon tagit stora personliga risker för att avslöja ett allvarligt missförhållande. Jag utgår från att landets stora ledarsidor liksom Journalistförbundets ordförande nu står upp för källskyddet.

[UPPDATERING "Det här är att likna vid industrispionage", säger de på Prime. Vad säger ansvariga utgivare på landets större medieföretag?]

Andra om Primegate: AB, AB2, Miguel Odhner, Paul Ronge, Resume , Röda Berget, med flera

(S)tatsministerkandidaten behöver internationell trovärdighet

2010-12-22T08:16:00.009+01:00

Förra gången som Socialdemokraterna bytte partiledare avgjordes frågan under julhelgerna. Nu tar nomineringstiden slut senare, men partikongressen i mars närmar sig snabbt.

När Mona Sahlin kastade in handduken försökte jag analysera läget utifrån några objektiva kriterier. Slutsatsen då var att fyra personer framstod som huvudkandidater: Mikael Damberg, Håkan Juholt, Veronica Palm och Thomas Östros.

Nu verkar flera partidistrikt tycka att riksdagsplats inte är ett nödvändigt krav. I så fall finns det fler tänkbara kandidater. Jag är tveksam till ett sådant upplägg, framför allt därför att det lätt blir ett dubbelkommando mellan gruppledning i riksdagen och partiordföranden. I så fall måste man hitta en person med personlig lyskraft, hårda nypor och, tror jag, tidigare statsrådserfarenhet.

Gruppledaren i riksdagen, Sven-Erik Österberg, föll bort i min tidigare text på grund av ålder. Han är en utmärkt person, klok och ordentligt förankrad i människors vardag. Några siffror talar emot honom: I valet 2014 kommer Fredrik Reinfeldt att vara 49 år med 8 års statsministererfarenhet, om han lyckas sitta kvar. Sven-Erik Österberg är då 59 år med 0 års erfarenhet av att leda en regering och endast två år som statsråd. De tävlar om att leda landet åtminstone till 2018, i Österbergs fall rimligen till 2022. Kanske är det inte en så stor nackdel som jag trodde när jag satte upp ett objektivt kriterium om ålder, men det är en faktor som (S) måste ha med i beräkningen.

En annan faktor är den internationella erfarenheten. Kanske är det en orättvis kritik mot Sven-Erik Österberg att han skulle ha dåliga språkkunskaper och begränsade kunskaper om internationell politik. Österberg har suttit i riksdagen sedan 1994 och varit finansmarknadsminister, vilket innebär ett antal EU-möten, till exempel. Jag vet för lite för att kunna bedöma det, men jag tror att de borgerliga partierna gärna skulle välja denna angreppspunkt. Det må vara lika orättvist som det var att påstå att Mona Sahlin inte hade ordning på ekonomi, men det är en politisk faktor som (S) måste räkna med.

Sven-Erik Österberg behöver övertyga om att han klarar en partiledardebatt i TV mot Reinfeldt om EU:s framtid eller mitt under en internationell kris. Inte för att sådana frågor brukar avgöra val utan för att det kommer att vara en del av trovärdigheten som statsministerkandidat. Särskilt mot en sittande statsminister som varit EU-ordförande.

Sedan är det också viktigt att den nya partiledningen blir en bra helhet, som jag skrivit om tidigare.

Andra om (S): SvD, med flera

Bra början - men det räcker inte

2010-12-21T09:36:00.012+01:00

Äntligen uttalar sig Socialdemokraternas partisekreterare om Primegate. Ibrahim Baylan säger till Aftonbladet att han vill ha lagstiftning mot dold lobbning och hemliga partibidrag. Det tänker han ta upp med övriga partisekreterare efter helgerna. [UPPDATERING Den här bedömningen byggde på den kortare artikel som Aftonbladet lagt ut när inlägget skrev, samma som fanns i papperstidningen. Senare under dagen tillkom citat av Baylan och av Österberg som jag i likhet med Lena Sommestad och Magnus Ljungkvist är kritisk till.]

Ibrahim Baylans uttalande är en bra början, men Socialdemokraterna behöver också en egen uppförandekod och skärpta etiska riktlinjer.

Här är några möjliga inslag:

Personer anställda på PR-bolag (särskilt med anonyma uppdragsgivare) kan inte samtidigt ha förtroendeuppdrag för det socialdemokratiska partiet.

Riksdagsgruppen bör förtydliga de etiska riktlinjerna när det gäller kontakter med PR-bolag, så att risken för intressekonflikter minskar. Till exempel inte ta emot ersättning av PR-bolag (även i formen ”gratishjälp”) eller låta sig bjudas på måltider och resor. Ledamöterna bör redovisa sina kontakter med PR-firmor till gruppledningen (i Storbritannien måste detta offentliggöras för alla parlamentsledamöter).

Partiet ska inte självt anlita PR-firmor som inte redovisar sina kunder öppet.

Partistyrelsen bör se över stadgarna, till exempel ”skyldigheter för förtroendevalda”, och göra nödvändiga förändringar för att minska riskerna för hemliga dagordningar från anställda på PR-bolag som utnyttjar sitt medlemskap för sina kunders räkning. Vad gäller uteslutning finns redan tydlig text i stadgarna om osolidariskt agerande som skadar partiet.

Lova inför nästa val att (liksom Barack Obama) ha en karantänstid för den som vill gå direkt från PR-firma (särskilt med anonyma kunder) till ett socialdemokratiskt politiskt uppdrag/anställning i regeringskansliet, till exempel ett år om man inte anger vilka uppdragsgivare man arbetat för (i USA gäller två år).

Att inför nästa val ta fram förslag till regler/lagstiftning om PR-firmorna för alla partier, liknande vad som görs i många andra länder, UK, USA, EU-kommissionen etc. Till exempel obligatorisk "avkylningstid" för den som vill gå från en anställning/ministerpost direkt till ett PR-företag, liksom register över professionella lobbyister inklusive deras kunder.

Andra om Primegate, lobbning: AB, AB2, Dagens Arena, Dagens Media, Social Europe Journal (Fredrik Jansson), Lena Sommestad, med flera

Kriskommissionen och Prime

2010-12-20T18:02:00.004+01:00

Mitt förra inlägg börjar nu bli så svårläst på grund av alla uppdateringar att jag skriver ett nytt istället.

Jag har fått svar från Johan Persson om Niklas Nordströms roll i den socialdemokratiska kriskommissionen. Johan Persson, som är ordförande i arbetsgruppen för organisation, skriver så här:

"Han har anlitats som person, ej konsult, för att bla beskriva hur s i andra länder arbetar med sitt förändringsarbete. Han har också hållit ett pass om kommunikation. Jag tycker det var bra inspel i vårt arbete som syftar till att utveckla partiets organisatoriska arbete. Nu går kriskommissionen in i en annan fas där inte Niklas kommer vara med."

[UPPDATERING Ardalan Shekarabi, en av kriskommissionens två ordföranden, ger följande version: "Niklas har inte anlitats av kriskommissionen. Däremot har en av kommissionens undergrupper, den organisatoriska ledd av Johan Persson, anlitat Niklas som konsult. Det uppdraget har nu avslutats."]

Exakt hur Niklas Nordström bidragit har jag inte resurser att gräva om. Det är illa nog att Socialdemokraterna använt en person anställd på Prime som inte berättat om sina uppdragsgivare. Kanske bör den organisatoriska arbetsgruppen även dra slutsatser om partiets relation till PR-firmorna i sina rekommendationer.

För övrigt noterar jag att ingen ännu sagt om Niklas Nordström kommer att sitta kvar som suppleant i Stockholms läns landstingsfullmäktige för (S). Vare sig Ibrahim Baylan, Mikael Damberg eller Niklas Nordström själv.

Och att en socialdemokratisk partisekreterare äntligen uttalar sig om Prime-affären: "Bra att Arena bryter med Prime". Förlåt, tidigare partisekreterare ska det ju vara (Marita Ulvskog på Facebook).

Primes "tillväxt" = svagare miljöpolitik

2010-12-20T11:43:00.011+01:00

Jag har ännu inte sett till någon kommentar från Ibrahim Baylan eller Sven-Erik Österberg om Prime-affären. Förhoppningsvis kommer det snart.

Socialdemokraternas partisekreterare måste förstås kritisera den dolda dagordning som Niklas Nordström, Carl Melin med flera haft. Ibrahim Baylan borde också ta initiativ till en uppförandekod för partiets relationer till PR-firmorna.

Ett självklart och omedelbart beslut från det socialdemokratiska partiet måste vara att Niklas Nordström inte kan vara sekreterare i en av kriskommissionens arbetsgrupper, om det stämmer att han har den uppgiften (hur i herrans namn i så fall en PR-konsult med hemliga uppdragsgivare kunde bli det). Vilka övriga konsekvenser som det hemliga agerandet bör få är en fråga för VU och partistyrelse. [UPPDATERING Peder Palmstierna på Socialdemokraternas riksdagsgrupp meddelar att Niklas Nordström inte finns med i kriskommissionens arbete.] [UPPDATERING2 Tydligen har Niklas Nordström haft en roll i arbetsgruppen i alla fall. Följetongen fortsätter inom kort.]

Sven-Erik Österberg måste också reagera. Enligt både Aftonbladet och Resume har Prime PR erbjudit "gratishjälp" till riksdagsledamöter (S) för deras personvalkampanjer. Konsultstöd från Prime lär kosta en bra bit över 1 000 kr per timme i normala fall. Det här ser ut som ett tydligt försök att bryta mot riksdagsgruppens etiska riktlinjer och det måste förstås gruppledaren Österberg kommentera.

Arenagruppen har reagerat snabbt på avslöjandena och bryter nu samarbetet med Prime. Det är utmärkt. Arenagruppen spelar en central roll för den progressiva samhällsdebatten och behövs verkligen med full trovärdighet. Jag utgår från att beslutet även innebär att Niklas Nordström eller andra PR-konsulter inte kommer att delta i det fortsatta Arena-arbetet med välfärdens finansiering.

I väntan på att Baylan och Österberg reagerar lika kraftfullt som Arenagruppen så tänkte jag skriva några rader om tillväxten.

En försvarslinje för Niklas Nordströms agerande är att han alltid argumenterat för tillväxt och att det inte är något nytt med det.

Det håller inte. När jag skrev boken Maktkamp Europa (2006) tröskade jag mig igenom rätt mycket litteratur om lobbning. Det material som Aftonbladet publicerat pekar på att Prime PR följer en vanlig metod.

Först en analys av arenor och aktörer, i det här fallet inom socialdemokratin. Sedan beslut om vilken ram ("frame") man ska ha för sina egentliga mål. Helst ett begrepp som väcker positiva känslor i de målgrupper man vill påverka. I det här fallet har Prime valt ramen "naturlig tillväxt". Metoden är att först se till att debatten förs kring denna ram och inte någon annan (till exempel tuffare klimatpolitik).

Sedan, när diskussionen handlar om till exempel "tillväxt", är det dags att mata in de mer konkreta målen för kampanjen. Så är det också uttryckt i Prime-planen, däremot inte exakt vad det handlar om, inte i det material jag sett i alla fall. Kanske sänkta ambitioner för utsläppshandeln med koldioxid, och utbyggnad av ny kärnkraft. Kanske skattesänkningar. Kanske ökade inslag av privata försäkringar i välfärden. Det är områden där Prime PR varit aktivt nyligen och passar bra in även nu.

Vad jag minns var inte SSU under Niklas Nordströms ordförandetid emot ambitiös miljöpolitik eller för nya reaktorer. Argumentet att han säger samma sak som tidigare håller inte.

Dessutom är förstås inte socialdemokratin tillväxtfientlig och har aldrig varit. Det skriver många klokt om, till exempel Anne-Marie Lindgren och Marika Lindgren Åsbrink. Som Lena Sommestad påpekar och som till exempel Anders Sundström argumenterade för på tillväxtkongressen 2004 så hänger höga miljöambitioner och ett starkt näringsliv ihop.

Andra om Primegate: AB, Folkbladet, Makthavare.se, Resume, VF, HBT-Sossen, In Your Face, Johan Westerholm, Martin Moberg, med flera

Lär av Barack Obama

2010-12-19T10:05:00.010+01:00

Många har hänvisat till Barack Obama i socialdemokratins debatt. Inför valet 2010 lånade partiledning och valstrateger idéer från Obamas framgångsrika kampanj.

En sak har ändå inte diskuterats särskilt mycket: Barack Obamas vilja och förmåga att göra det demokratiska partiet mer självständigt från andra maktcentrum i Washington. Särskilt från de betalda PR-firmorna.

Redan 2006 talade Barack Obama om behovet av tuffare regler. Han hänvisade till skandalen med Jack Abramoff, men menade att det stora problemet var ett annat. Att den som hade pengar kunde använda PR-firmorna på K Street i Washington, medan vanliga amerikaner inte kunde det:

The well-connected CEOs and hired guns on K Street who've helped write our laws have gotten what they paid for. They got all the tax breaks and loopholes and access they could ever want. But outside this city, the people who can't afford the high-priced lobbyists and don't want to break the law are wondering, "When is it our turn? When will someone in Washington stand up for me?"

Barack Obama fortsatte under sin presidentvalkampanj genom att lova strängare regler för att begränsa PR-firmornas inflytande. Som president har han genomfört mycket av detta, till exempel ökade krav på öppenhet om kontakter med PR-firmor liksom "karantänstider" för den som vill gå direkt från lobbying till politiska uppdrag, och tvärtom.

Storbritannien, EU-kommissionen, Kanada med flera har också inför strängare regler. Ofta efter skandaler, som när brittiska Labourledamöter skröt för en PR-konsult om hur de kunde fixa lönsamma kontrakt åt industrin. PR-konsulten visade sig vara journalist på Sunday Times.

Hur många historier som Prime-skandalen behöver vi uppleva i Sverige innan något liknande händer?

Kanske finns det en nervositet i delar av socialdemokratin nu för de kontakter man haft med Niklas Nordström med flera. Peter Hultqvist berättar i Aftonbladet hur han tackade nej till "gratis hjälp" från Prime inför valrörelsen. Janne Sundling på Resume gör en liknande beskrivning av erbjudandet. Hur många (S)-ledamöter tackade ja?

Men vägen ut ur den här historien är inte att försöka tiga ihjäl den. Gör som Barack Obama istället, visa att Socialdemokraterna är ett folkrörelseparti, oberoende av PR-firmor och andra starka ekonomiska intressen i centrala Stockholm. Då kan opinionssiffrorna växa igen.

Mona Sahlin har stått på Tensta torg och kritiserat orättvisorna i Vårdval Stockholm. Det gav stöd till alla de tenstabor som inte har råd att anlita Prime PR, i samma anda som citatet från Barack Obama. När reagerar Mona Sahlin och Ibrahim Baylan på Prime-gate?

[UPPDATERING Niklas Nordström ger sin bild här.]

Andra om partier och PR-firmor: AB, Efter Arbetet, Exp, VF, Enn Kokk, HBT-Sossen, Lena Sommestad, Osunt, Roger Jönsson, Röda Berget, Sandro Wennberg, med flera

Fel slutsats, Ilija Batljan

2010-12-18T10:53:00.004+01:00

Det är illa nog att landstingsrådet Ilija Baltjan (S) tycks ha låtit Prime PR skriva stora delar av en debattartikel, enligt Aftonbladet idag. Ännu värre är hans kommentar:

"Jag har inte upplevt att det är Svenskt näringsliv som har skrivit artiklar till mig, men har de gjort det är det för min del jättebra, för jag tycker att tillväxt är väldigt viktigt."

Det här handlar inte om tillväxt eller ej utan om hur ekonomiska intressen försöker påverka politiken på hemliga vägar. Ilija Baltjan tycks inte alls se det problemet. Han borde ändra sig eller avgå.

För övrigt gäller Prime PR:s kampanj mycket mer än allmänt positiva ord om tillväxt. Det handlar om att stoppa samarbetet med Miljöpartiet. Om att bromsa den ambitiösa miljöpolitik som socialdemokratin själv drivit sedan Birgitta Dahls, för att inte säga Olof Palmes tid, till exempel genom en mindre ambitiös klimatpolitik. Om att få in mer privata intressen i socialförsäkringarna, strid med en tradition som går tillbaka till Gustav Möller. Det är Svenskt Näringslivs dagordning, som Prime uppenbarligen fått bra betalt för.

(S) behöver regler om PR-firmorna

2010-12-17T12:11:00.010+01:00

Aftonbladets avslöjande idag om Prime PR borde inte komma som en överraskning. Niklas Nordström och andra anställda på PR-bolaget har i ett antal artiklar och debatter fört fram synpunkter på socialdemokratin. Det har handlat mycket om "tillväxt", "en realistisk energipolitik", skattesänkningar med mera. Åsikter nära näringslivets företrädare.

Niklas Nordström med flera har förstås full rätt att delta i debatten. Problemet är att de framträtt som "S-debattörer", utan någon uppgift om att de är PR-konsulter. Jag har tagit upp detta flera gånger tidigare.

Nu skriver Aftonbladet att Svenskt Näringsliv betalat "uppskattningsvis över fyra miljoner kronor" för uppdraget till Prime PR. Tidningen publicerar också utdrag ur planen för att påverka det socialdemokratiska partiets politik. Många inslag känns igen från höstens debatt.

Diskussionen om PR-firmor, politik och medier är intensiv i många länder, dock inte i Sverige. Barack Obama gick till val på tuffare regler för att minska lobbyisterna inflytande i Washington.

Nu är det tid för svenska politiska partier att ta det betalda, anonyma inflytandet på större allvar. Socialdemokratin är ett folkrörelseparti och borde vara särskilt känsligt för den här typen av hemliga kampanjer.

Ett första steg borde vara att på partikongressen i mars anta en uppförandekod som begränsar PR-firmornas inflytande. Personer anställda på PR-bolag som inte uppger sina kunder bör till exempel inte kunna ha förtroendeuppdrag för det socialdemokratiska partiet. En sådan uppförandekod kan sedan följas av stadgeändringar på nästa ordinarie kongress.

Socialdemokraterna borde också inför nästa val ha samma inställning som Barack Obama. Den som arbetat på en PR-firma bör inte omedelbart kunna gå till politiska anställningar i regeringskansliet.

Även medierna bör fundera över sin naivitet efter Aftonbladets avslöjande. Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sveriges Television har alla gett stort utrymme åt PR-konsulterna på Prime att driva sin hemliga kampanj under beteckningar som "S-debattör". Tydligen har bara Aftonbladet tyckt det vara angeläget att granska vilka intressen som ligger bakom. Ansvariga utgivare som Gunilla Herlitz, Lena K Samuelsson, Jonathan Falck och Eva Landahl har en del att fundera på när det gäller medierna och PR-bolagens inflytande.

Andra om Prime: AB, AB2, med flera

Usel krishantering

2010-12-17T08:40:00.011+01:00

Hur bra är egentligen Sveriges beredskap för kriser? Det kan man undra efter bombdådet i lördags.

En terrorattack i centrala Stockholm borde rimligtvis ingå i beredskapsplaner och övningar. Ändå har inte Säpo koll på hot som kommer in. Den här gången hade det knappast kunnat hindra det mannen tänkte göra. En annan gång kan det betyda skillnaden mellan liv och död.

Regeringens information var under all kritik. Världen fick veta att detta var ett möjligt terrordåd genom att Carl Bildt twittrade vid midnatt. Fredrik Reinfeldt valde att vänta tills polisen bekräftat. Det hade varit en korrekt linje om inte hans utrikesminister redan var citerad i medier jorden runt. Dessutom verkar inte regeringen ha informerat övriga partiledare med en gång.

Beredskap på pappret är en sak, verkligheten något annat. Allt går inte att förutse. Men ett terrordåd är trots allt möjligt att planera för, till skillnad från många typer av naturkatastrofer. Regeringen måste snabbt visa hur beredskapen ska bli bättre. Självfallet måste också hanteringen granskas av KU.

Dessutom behöver Säpo ta sitt ansvar för att skydda yttrandefriheten på allvar. Det går inte att å ena sidan hoppas att förebilder i förorterna ska kritisera till exempel al-Shabab, och å andra sidan strunta i att ge dem tillräckligt skydd mot hot. Här gör nuvarande Säpochefen Anders Danielsson en snävare tolkning av Säpos uppdrag än sin företrädare Klas Bergenstrand.

Det är orimligt, inte minst i ljuset av de omfattande (och korrekta) insatserna för att skydda Lars Vilks och hans destruktiva vilja till berömmelse.

Andra om bombdådet: DN, DN2, DN3, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, med flera

Blunda inte för extremismen

2010-12-16T08:51:00.014+01:00

Det kommer oroväckande uppgifter om självmordsdådet i Stockholm. Om att mannen hade någon form av stöd. Om att bombdådet var bättre planerat än de som talat om en ensam galning trott. Om kontakter med andra våldsbejakande extremister.

Vi vet fortfarande för lite om eventuella internationella kopplingar. Däremot tror jag det är farligt att inbilla sig att detta var en enstaka förvirrad person eller att spela ned extrem islamism som inspirationskälla för terrordåd.

Säpo visar i en välbalanserad rapport att det finns ett antal våldsbejakande islamister i Sverige. Inte särskilt många, men illa nog. Malena Rembe och övriga bakom rapporten pekar på likheterna med rekryteringen till andra extrema rörelser och betonar vikten av ett brett förebyggande arbete. Det är klokare än många av de liknande EU-planer som Birgitta Ohlsson nu vill efterlikna (utan att demokratiministern nämner ett ord om till exempel föreningslivets betydelse eller arbetet mot segregation).

Det finns inget skäl att behandla extremister som vill använda våld mot civila annorlunda beroende på vilka motiv de anger. Om vänstern förringar det som hände i lördags, och det som kunde ha hänt, blir spelplanen fri för de krafter som vill ha mer repression eller som vill utnyttja tillfället för att spä på främlingsfientligheten.

Istället gäller det att visa hur ett brett arbete mot både orättvisor och extremism kan minska risken för nya terrorförsök. Och, inte minst, att vara ett stöd för de många muslimer som är särskilt utsatta för förtryck av extrema krafter. Det är bästa sättet att bekämpa både islamofobi och våld.

Några av mina tidigare texter om detta:

Vad driver Beatrice Ask på hemliga EU-mötena?

Rädslan för islam ökar bara riskerna

The European Union´s anti-terror plans - lift the secrecy

Europe and terrorism: the wrong path

Blunda inte för den islamska extremismen

Andra om bombdådet: AB, AB2, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, Ekot, Exp, Exp2, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, med flera

Integriteten är minst lika viktig nu

2010-12-14T08:15:00.010+01:00

Det har bara gått sex dagar sedan Ny Teknik avslöjade brister på FRA. Ändå ter det sig som en evighet. Sverige tycks inte klara att både debattera extrem islamism och samtidigt värna integritet och rättssäkerhet.

Enligt en person som verkar ha god kunskap om verksamheten lyckas FRA inte alls sålla bort svenskar från de stora mängder data som i klump lämnas över till utländsk underrättelsetjänst. Till exempel tar FRA enligt anmälan bort internetadresser som slutar på .se, men inte hotmail-adresser. FRA säger att kritiken inte stämmer, men något besked om hur myndigheten klarar att skilja på utländsk och svensk trafik finns inte.

Tvärtom visar det sig att de som ska granska FRA inte gör sitt jobb. Datainspektionen säger att utbytet av information med utländska myndigheter inte ingår i kontrolluppdraget. Siun, Statens inspektion för underrättelseverksamheten, har inte utövat något tillsyn på det här området ännu.

Allt detta står i motsats till vad regeringen lovade inför FRA-lagen. Ny Tekniks avslöjandet borde leda till en omfattande debatt.

Efter självmordsbombaren i lördags verkar istället många i offentligheten gå motsatt väg. Det kunde man befara, men det är ändå märkligt hur fort det går. Wikileaks är glömt. Nu handlar förstasidor om att Sverige skulle ha gjort för lite mot "radikalisering" (vilket för övrigt är fel, Säpo är bättre på att motverka våldsbejakande extremism än sina motsvarigheter i många andra länder). Journalister undrar på presskonferenser varför inte hela Facebook är övervakat.

Och Morgan Johansson berättar att Socialdemokraterna nu är beredda att ge Säpo möjlighet att beställa spaning från FRA (jag kan inte se av citaten att han vill ge Säpo rätt till självständig signalspaning, vilket man skulle kunna tro av rubrikerna).

Visst kan man diskutera vad Säpo ska få beställa. Problemet tidigare var att verksamheten saknade regler och att inte ens regeringskansliet verkade vara informerat.

Men att nu föreslå ökad övervakning utan att först se till att kontrollen fungerar är olyckligt. Börja med att gå igenom dagens brister i samarbetet med andra länder, Morgan Johansson, istället för att surfa på vågen av rädsla och krav på ökad kontroll.

[UPPDATERING: Morgan Johansson har tydligen fått bakläxa på dagens (S)-riksdagsgrupp.]

Andra om övervakning, terrorism: AB, Exp, Exp2, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, Erik Laakso, Högbergs tankar, Johan Westerholm, Kulturbloggen, Mark Klamberg, Rasmus Lenefors, med flera

Bekämpa uppmaningarna till terrordåd

2010-12-13T08:18:00.024+01:00

Många skriver klokt om lördagens bombdåd. Det finns mycket att säga om behovet av lugn, om att inte öka motsättningar i samhället, om att minska grogrunden för terrorism.

I dag vill jag ta upp det viktigaste på kort sikt: att hindra liknande nya dåd. Mannen i lördags kan ha varit ensam eller fått hjälp i någon form. Det återstår att se. Däremot pekar allt på att han påverkats av en hatpropaganda som är rätt vanligt förekommande på nätet och i andra sammanhang.

För mig spelar det ingen roll vilka ideologiska förtecken sådan propaganda har när det handlar om att uppmana till terrordåd på civila. Högerextrema, vänsterextrema, islamistiska. Det finns också likheter mellan rekryteringen till olika extrema våldsbejakande rörelser. Den här typen av hatbudskap måste bekämpas.

Jag tror inte man gör det genom att inskränka yttrandefriheten. Priset för att censurera hemsidor med allmänt hållna uppmaningar till väpnad kamp, som EU är inne på, är för högt. Jag tror inte heller det är effektivt.

Direkt kontraproduktivt är att ställa olika grupper mot varandra och peka ut en särskild grupp, som muslimer, som ett problem för majoritetssamhället. Det felet har EU gjort alltför många gånger. Det är ovärdigt moderna demokratiska samhällen, ökar motsättningarna, och döljer dessutom att det ofta är muslimer som blir offer för våld med islamistiska förtecken (liksom för högerextremism).

Däremot är det viktigt att bekämpa våldsideologierna på det sätt som är en traditionell styrka för det svenska samhället.

Att mobilisera det föreningsliv som fortfarande är starkt. Att när det gäller extrema tolkningar av islam visa öppenhet och respekt i samtal med de imamer och andra förebilder som kan påverka unga män att vända sig bort från våldspropagandan. Att bekämpa diskriminering och segregation med stark välfärd och demokratiska värderingar. Utan allt detta blir det effektiva polisarbete som också behövs inte särskilt verkningsfullt.

Andra om bombdådet: AB, Dagens Arena, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, Ekot, Exp, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11, SvD12, Krister Kronlid, Martin Marmgren, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, med flera

Värna det öppna samhället

2010-12-12T08:51:00.020+01:00

Mitt i julhandeln spränger en man sig till döds i centrala Stockholm. Alla tecken tyder på ett misslyckat terrordåd, inspirerat av våldsbejakande extremism.

Hur kommer händelsen att förändra Sverige?

En uppenbar risk är att debatten tystnar om övergrepp i samband med terrorbekämpning. Wikileaks avslöjanden riskerar att falla i skugga. Det blir lättare för myndigheter att lämna över uppgifter om personer i Sverige till exempelvis CIA och NSA utan att säkerställa att grundläggande rättigheter inte kränks. Igår kom till exempel nyheten att den inspektion som ska granska FRA "inte har haft tid" att kontrollera utbytet av personuppgifter med USA och Storbritannien.

Till skillnad från några andra vänsterdebattörer har jag skrivit rätt många gånger om hoten från extrem, våldsbejakande islamism och att terrordåd kan inträffa även i Sverige. Risken finns att gårdagens försök följs av flera. Det som hände igår var ett misslyckande för Säpo, och naturligtvis måste polisen göra sitt yttersta för att hindra terrordåd.

Många - inklusive vänstern - har ett ansvar för att bekämpa både islamofobi och de extrema tolkningar av islam som motiverar människor att döda andra.Vi som kritiserar bristerna i kampen mot terrorn måste också vara beredda att säga att rättssäkerhet ibland kan innebära ökade risker.

Ändå är det viktigare att värna det öppna samhället än att gå så långt i övervakning att grundläggande rättigheter kränks. Därför får inte debatten om övergrepp i kampen mot terrorn tystna.

Andra: AB, AB2, AB3, AB4, BBC, DN, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, Exp, Exp2, Exp3, GP, GP2, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, Peter Andersson, Peter Högberg, Röda berget, Sandro Wennberg, med flera

FRA:s agerande är ett politiskt ansvar

2010-12-10T08:20:00.005+01:00

Ny Teknik avslöjade i onsdags uppgifter om att FRA lämnar över information till utländska myndigheter utan tillräcklig granskning. Effekten skulle vara att även svenskars e-mail och liknande hamnar hos till exempel amerikanska NSA.

Många har bloggat och skrivit om detta. Jag har liksom andra varnat för denna risk i samband med debatten om FRA-lagen. De försäkringar jag då fick om att FRA skärpt sin hantering kanske delvis stämmer, men samtidigt illustrerar Ny Tekniks artikel svårigheterna. Hur ska man på något praktiskt rimligt sätt sortera ut hotmail-konto som tillhör svenskar från till exempel ryska konton?

Det automatiska överlämnande av stora mängder data som beskrivs i Ny Tekniks artikel är ett dilemma för FRA:s trovärdighet, även om inte alla uppgifter om bristerna stämmer.

Mark Klamberg skriver i ett par inlägg att hanteringen är laglig. Han pekar på något viktigt, nämligen att lagstiftningen är mycket allmän när det gäller bytet av information med andra stater.

Men det betyder inte att FRA eller MUST kan göra som de vill. Eller för den delen Säpo, även om det är annan lagstiftning.

Det finns ett politiskt ansvar för hur långt svenska myndigheter går. Den lagtext som Klamberg citerar säger detta rent ut: regeringen kan meddela föreskrifter.

Så sker också. Regeringen tar hemliga beslut som reglerar myndigheternas samarbete med utländska underrättelseorgan. Det sker på de särskilda regeringssammanträden med begränsat antal deltagare (minst fem) som inte syns i några kalendarier eller offentliga protokoll.

Om inte nuvarande och tidigare regeringar satt upp tillräckliga gränser för FRA:s samarbete så är bristerna också ett politiskt ansvar.

För övrigt noterar jag att Morgan Johansson (S) svängt 180 grader om Sveriges samarbete med USA:s ambassad om övervakning. Vad kan det bero på?

Andra om FRA: AB, med flera

Fuskar Filippas flaggskepp?

2010-12-09T08:22:00.007+01:00

Tensta är en av de stadsdelar som har stått i fokus för debatten om Vårdval Stockholm. Hundratals tenstabor har protesterat på torget mot nedskärningar på vårdcentralen. Filippa Reinfeldts svar på kritiken har varit att tillgängligheten ökat genom att fler vårdcentraler har öppnats.

Nu skriver DN (i en liten notis) att den privata vårdcentral som kanske profilerat sig mest i Tensta, Nya Järva Vårdmottagning, anklagas för fusk. Landstinget har låtit en konsult gå igenom verksamheten. Enligt undersökningen har vårdcentralen systematiskt fifflat för att få mer ersättning än motiverat. Till exempel har man påstått att patienter träffat läkare när de träffat distriktssköterskor, vilket ger lägre ersättning.

Nya Järva Vårdmottagning tillbakavisar kritiken. Den detaljerade konsultkritiken och landstingets beslut att dra in tillståndet pekar ändå på att bristerna varit stora.

Fusk med skattebetalarnas pengar är en tydlig risk när privata vinstintressen kommer in i vård och omsorg. Ilskan över sådant rofferi med skattepengar borde få större plats i den politiska debatten.

Carl Bildt förnekar svenskt deltagande

2010-12-07T17:24:00.004+01:00

När Natos försvarsplanering för Baltikum nu åter får rubriker har jag ställt en fråga till Carl Bildt om varför regeringen inte informerat Socialdemokraterna om Sveriges roll. The Economists erfarne skribent Edward Lucas har ju skrivit att Nato planerar att använda svenskt luftrum vid en allvarlig kris på andra sidan Östersjön.

Utrikesministerns svar lyder så här:

"Anledningen är att det inte finns någonting i denna del att informera om. Vi har ingen del i denna planering."

Bildt formulerar sig alltså annorlunda än i mars, då han svarade på Mona Sahlins öppna brev genom att säga att försvarsplanering inte lämpar sig för offentliga diskussioner. Nu är budskapet tydligt: "Vi har ingen del i denna planering".

Jag ställde följdfrågan: Så representanter för Sverige har inte deltagit i möten om till exempel det Edward Lucas beskriver, användningen av svenskt luftrum, eller andra delar av försvarsplaneringen för Baltikum?

Carl Bildts svar är kort och kärnfullt: "Nej"

Jag utgår från att utrikesministerns svar är uppriktigt och inte några semantiska finter om att Sverige inte deltar i Nato-planeringen om vi bara lyssnar och inte skriver under några papper. Eller att vi kan delta inom ramen för EU:s solidaritetsklausul, och Nato sedan kan betraktas som något helt annat. Dessutom utesluter Carl Bildt förvånansvärt kategoriskt att några svenskar deltagit i möten med Nato om försvarsplanerna.

Samtidigt ter sig Edward Lucas uppgifter trovärdiga. Dels på grund av hans unika kontaktnät och för att hans övriga uppgifter (om marktrupp via Polen t ex) verkar stämma. Dels därför att det är militärt logiskt att använda svenskt luftrum. Slutligen därför att jag har uppgifter om känsliga möten med Nato i år som bara ett fåtal på Försvarsdepartementet och UD ska känna till och som skulle vara lättare att motivera om vi var medlemmar av alliansen. Jag tänker inte gå närmare in på det här.

Vi får väl se vad som kommer fram så småningom. I vilket fall så förändras Sveriges säkerhetspolitiska läge om Edward Lucas uppgifter stämmer. Det borde diskuteras mer öppet, även av Bildt och Tolgfors.

Om svenska militärer, tjänstemän eller diplomater fört samtal i denna fråga med Nato eller Nato-länder utan utrikesministerns vetskap är det förstås allvarligt.

Berätta om Nato, Sten Tolgfors

2010-12-07T09:03:00.006+01:00

Wikileaks-dokumenten om Natos försvarsplanering är tämligen gamla. När jag snabbt läser igenom dem verkar det intressanta ligga i spelet mellan Natos medlemsländer. Nog så viktigt och värt att återkomma till, inte minst Tysklands roll.

Däremot är det ingen nyhet att Nato gjort en försvarsplanering för Baltikum. Gazeta Wyborcza ger intressanta uppgifter om Polen. Annars är det rätt tunt om försvarsplaneringen som sådan.

Det finns goda skäl att tro att Nato planerar för att använda svenskt territorium vid en allvarlig kris i Baltikum. Dels därför att det är militärstrategiskt logiskt, för att inte säga nödvändigt för Nato. Dels för att The Economists erfarne skribent Edward Lucas återgivit sådana uppgifter.

Att debattera svensk säkerhets- och försvarspolitik utan att utgå från denna nya situation är orimligt. Sten Tolgfors borde sluta lägga ut rökridåer både om Natos försvarsplanering och om det nordiska försvarssamarbetet. Detaljerna kan förbli hemliga, men säg rent ut att Sverige deltar i Natos försvarsplanering för Baltikum så att vi kan få en debatt som handlar om verkligheten.

Andra om Nato, försvarsplaneringen: DN, SvD, SvD2, med flera

Beatrice Ask måste ta ansvar

2010-12-05T20:49:00.020+01:00

,Jag har inte möjlighet att ikväll göra en ordentlig analys av de avslöjanden som SVT:s Dokument Inifrån och Svenska Dagbladet presenterade nyss. Självklart kommer Beatrice Ask och hennes tjänstemäns agerande i förhållande till USA att prövas av KU framöver. Det finns säkert anledning att återkomma.

Det "starka informella samarbetet" om misstänkta terrorister som nämns i Wikileaks-dokumenten skulle hållas hemligt för riksdagen. Frågan är om det också hållits hemligt för justitieministern. Ask - och tidigare justitieministrar - har ett ansvar som departementschefer även om de inte varit fullt informerade. Jag hoppas att Beatrice Ask inte försöker smita undan det.

I kväll hinner jag bara peka på ytterligare ett problem med informella uppgörelser utöver dem som Wilhelm Agrell så klokt nämnde. Regeringen förlorar sina möjligheter att styra myndigheterna när gränserna för deras samarbete med USA inte är tydligt satta.

Jag har skrivit om detta flera gånger tidigare. Med risk för att verka tjatig vill jag återigen citera min krönika i Aftonbladet år 2008:

För min del tycker jag att FRA ska få spana på kabeltrafik, men bara med ett tillräckligt skydd för integriteten och med en tuff, oberoende kontroll.

En annan förutsättning är att känsliga personuppgifter inte byts med andra stater på ett sådant sätt att grundläggande rättigheter kan kränkas.

Det kräver både lagstiftning och en bättre styrning av underrättelsetjänsten.

Regeringar strävar ofta efter ”deniability”, att inte veta för mycket om vad som sker i den hemliga verksamheten. Då överlämnar de också makten till andra som hellre vill påverka – chefer på myndigheterna eller utländska intressen.

FRA:s nära samarbete med britter och amerikaner är välkänt. Samma sak gäller militära MUST och KSI, liksom Säpo.

"De är ständigt uppe på de brittiska och amerikanska ambassaderna för att ligga så bra till som möjligt", säger en person med god insyn. "Ibland verkar CIA:s stationschef ha bättre överblick än vi själva eftersom myndigheterna konkurrerar så mycket."

Jag har i samband med FRA-debatten flera gånger påpekat risken att känsliga uppgifter lämnas över till USA utan tillräcklig kontroll, och det märkliga med att USA:s ambassads samarbete med Säpo vid avvisningarna av de två egyptierna 2001 aldrig blivit ordentligt belyst.

[UPPDATERING Mycket intressant artikel av Micke Ölander i dagens Expressen, bland annat om Statsrådsberedningens roll.]

Andra om Wikileaks: AB, AB2, AB3, DN, DN2, DN3, Ekot, Exp, Exp2, SvD, SVT, SVT2, Kulturbloggen, Mark Klamberg, Peter Andersson, Röda Berget, med flera

Här är kvinnorna, (S)

2010-12-04T08:33:00.009+01:00

Ska allt återgå till det gamla och Socialdemokraterna styras av fyra män, ingen kvinna? Det verkar orimligt, men när förtroenderådet möts i dag är det en verklig risk som borde debatteras ordentligt.

De flesta kandidater till partiledare som nämns är män. Valberedningen verkar inte få ett tydligt uppdrag att föreslå en bra helhet till ny partiledning där jämställdhet är ett av kriterierna.

Låt mig därför lyfta fram några av de många duktiga kvinnorna i socialdemokratin som skulle kunna göra ett utmärkt jobb - som partiordförande, partisekreterare, ekonomisk-politisk taleskvinna eller gruppledare i riksdagen.

Veronica Palm och Lena Hallengren sitter bägge på tunga positioner i riksdagen och har redan lång erfarenhet. Veronica Palm har en förmåga att gå igenom tv-rutan som få andra. Lena Hallengrens bakgrund som förbundssekreterare i SSU, och som ordförande på partikongresser, visar att hon skulle bli en utmärkt partisekreterare eller gruppledare i riksdagen, om det skulle vara aktuellt. I riksdagen finns också framtidslöften som Maryam Yazdanfar och Matilda Ernkrans.

Blickar man utanför Helgeandsholmen hittar man en lång rad starka kandidater, också till partiledarjobbet. Där finns Carin Jämtin, aktuell redan 2006. Där finns Anneli Hulthén, en av de klokaste i dagens VU. Där finns Ulrica Messing och Åsa Westlund.

Det är svårare med ekonomisk-politisk taleskvinna eftersom den rollen nog förutsätter en riksdagsplats så att man kan delta i budgetdebatterna. Veronica Palm är vice ordförande för skatteutskottet, men personer som Lena Sommestad, Emma Lennartsson och Magdalena Andersson saknar den plattformen.

En partisekreterare behöver inte sitta i riksdagen. Förutom de kvinnor jag redan har nämnt så finns ännu fler som skulle kunna ge liv åt partiarbetet; Eva Nordmark, Jytte Guteland, Ann Linde, Agneta Karlsson och Anna Johansson, för att nämna några.

Jag har säkert glömt några självklara namn, det finns många fler (tipsa mig gärna). Men bara den här uppräkningen borde räcka. Om valberedningen presenterar ett förslag med en stark manlig dominans i partiledningen så kan ledamöterna i alla fall inte skylla på att det inte finns duktiga kvinnor.

Andra om socialdemokratin: AB, AB2, DN, DN2, Ekot, Ekot2, Exp, Exp2, Exp3, SvD, SvD2, Anders Lindberg, Eric Sundström, HBT-Sossen, Högbergs tankar, Johan Westerholm, Martin Moberg, Mellan anpassning och motstånd, Peter Andersson, Rasmus Lenefors, Röda Berget, Veronica Palm, med flera

PR-firmorna är problemet, inte folkrörelserna

2010-12-03T08:15:00.014+01:00

Visst är det bra att Dagens Nyheter granskar riksdagsledamöternas motioner, men tidningen missar målet när man klumpar ihop all påverkan som "lobbyism".

Dagens förstasida tar IOGT-NTO som exempel. Men att folkrörelser som IOGT försöker påverka politiken är inget fel. Tvärtom. Det är en viktig del av demokratin. Naturligtvis har också företag rätten att påverka. Att Volvo har synpunkter på bilavgaskrav är rimligt.

Det verkliga problemet är de PR-firmor som inte berättar vilka uppdragsgivare de har. Där påverkan sker på effektivare sätt än riksdagsmotioner. Energipolitiken har länge varit ett sådant område. Ett annat, aktuellt, exempel är hur privata försäkringsbolag nu gör sitt bästa för att på smygvägar förändra socialdemokratins syn på gemensamt finansierad välfärd.

På det sättet är det allvarligare att Anders Ygeman (S) skriver om trafikpolitik på DN Debatt med en PR-konsult på JKL, som inte redovisar sina uppdragsgivare, än att Kent Härstedt från samma parti lånar några rader om alkoholreklam från IOGT.

Sedan kan man tycka det är slarvigt att kopiera text istället för att skriva själv, men det är en annan sak.

För övrigt tror jag många riksdagsledamöter skulle vinna på att skriva färre motioner och istället försöka påverka EU-beslut tidigt.

Andra om lobbyism: Johan Westerholm, Josefin Strömberg, Lena Sommestad, Peter Andersson, Sandro Wennberg, med flera

UD träffade USA:s ambassad om Wikileaks

2010-12-02T16:02:00.007+01:00

Carl Bildts medarbetare träffade förra veckan den amerikanska ambassaden för att diskutera Wikileaks. Det framgår av en allmän handling som jag fått ut från UD.

Mötesanteckningarna är hemliga. Rubriken på promemorian (daterad 25 november) lyder: "UrP:s möte med amerikanska ambassaden om Wikileaks".

UrP är en förkortning av Utrikesrådet för politiska frågor på UD, för närvarande Björn Lyrvall.

[UPPDATERING: Jag begärde även i augusti ut allmänna handlingar från UD angående Wikileaks. Då fick jag två dokument samt besked om en tredje handling som är sekretessbelagd i sin helhet, med diarienummer UF2010/47283/ASO]